Alpmarton

 Eryngium Alpinum 

Nu blommar Alpernas Drottning för första gången i vår trädgård, ja det är så denna växt kallas för ibland.

Den stålblå färgen skänker ett stänk av dramatik som aldrig förut visat sig här hos oss.

För några år sedan köpte jag en planta av vad som skulle vara Rysk marton, men nu när den blommar så ser man att det istället att det är en Alpmarton som jag köpte, och planterade i en av våra rabatter.

Plantan växer på en mycket väl dränerad plats i en rabatt som kanske inte kan erbjuda mer än halvskugga under en stor del av dagen, men vår Alpmarton ser ut att trivas ändå, trots att de vill ha solsken hela dagen.

Jag har läst att färgen på blommorna blir mer intensiv ju torrare plats den får, men samtidigt måste jorden vara näringsrik.

Kanske är hemligheten med att den blommar så fint den näve med kalk som jag blandade i jorden när jag planterade denna växt. Alpmarton skall precis som Rysk marton älska kalk.

Bilden här under visar en större Alpmarton, men den växer inte i vår trädgård. Den plantan fotograferade jag under ett besök i  Aboretumparken i Torneå förra året.

Den stora plantan drog till sig min uppmärksamhet, inte visste jag då att vi redan hade en sådan i trädgården. Vår planta hade bara blad förra året.

Om några år kanske vår planta är lika stor som den i Torneå.