Vinterpaus

Ni som brukar titta in här har kanske noterat en viss stagnation här på bloggen, då det från att ha blivit färre och färre nya inlägg praktiskt taget stannat upp helt och hållet.

Inget allvarligt har hänt mig, jag har nog bara behov av att pausa här ett tag på bloggen.
Jag börjar dessutom ett nytt jobb på måndag då jag är tjänstledig i ett halvår nu.
Kanske jag lagt fokus på annat än trädgården nu?

Som om det inte skulle räcka med det så har jag även blivit sämre och sämre på att läsa andras fina bloggar, det är därför som jag inte har kommenterat andras bloggar på ett tag.
Ni får ursäkta mig för det.

Idag var jag ute och fotograferade i vår trädgård, men inte mycket mer än den vita snön finns att visa, och det är väl nog så exotiskt för alla ni som bor i ett lite mildare klimat än mig skulle jag tro.
Men knappast exotiskt för mig.

Det känns som om trädgården har försvunnit under snön och i mörkret, för vi har inte så många timmars dagsljus, och skogen i söder skuggar så vi har än inget solsken i trädgården, det lär dröja flera veckor innan solen orkar upp ovanför horisonten i söder.

 Nu har vi haft plusgrader i två dagar, så här är mest is nu, speciellt på vägarna.

Vissa små träd syns bra mot den vita snön, men mentalt sett så försvinner trädgården med vinterns intåg, och det blir värre för vart år som går.

Den odlarglädje som växthuset representerar har jag nu nästan helt glömt bort, och att börja med frösådder nu på vintern känns främmande och för besvärligt.
Hjälp!
Vad har hänt mig?

Ikväll så regnade det på snön, jag och äldste sonen gick ut och hann bygga en isbjörn av snön innan temperaturen sjönk till den grad då snön inte längre går att forma skulpturer med.

Det kylde på snabbt, så det blev bara en skulptur ikväll.

Trots minskad aktivitet från min sida här på bloggen, så vill jag passa på att önska Er alla ett Gott Nytt År!

Restaurangen är stängd.

Traktens fåglar har redan insett att det knappast går att finna mat i vår trädgård längre, vi slutade mata fåglarna redan innan vintern förra året och sedan dess har de annars så välfyllda fågel-matar husen stått tomma och öde..
Inga fler frön, jordnötter eller talgbollar går att finna här längre.

Vi hänvisar fåglarna till vår granne 150 meter bort om de skulle klaga.
Där står fågelmatningshusen fyllda till bredden som vanligt.

 Men inte hos oss.

 Här ekar det tomt mellan träden, inget fågelkvitter alls.

Till och med vårt fågelbad har blivit till en plats som knappast lockar småfåglar längre, helt fruset till is.

Ett och annat bär går säkert att finna här i vår trädgård för hungriga fåglar, men inget annat.

Kanske ni tycker att jag blivit ovanligt kallhjärtad och inte längre bryr mig om traktens småfåglar?
Kanske det är så, men jag vet att de får mat hos grannen en bit bort, och jag vet också att fåglarna spiller och dräller omkring med frön och bitar av jordnötter till den grad att alla traktens sorkar lockas hit av vetskapen eller doften av den fågelmat som fallit eller blåst till marken.

När sorkarna väl kommit hit så fortsätter de att kalasa på många av trädgårdens växter,
och att se skador av sorkarnas härjningar sedan då snön smälter bort är inte kul.

Så har det varit förr, läs om den senaste gången här.

Men inför förra vintern så slutade vi att mata fåglarna, och skadorna av sorkar på buskar och träd upphörde direkt.

Så därför slutar vi med att locka hit alla sorkar med fågelfrön, och vi hoppas därför få ha buskar och träd ifred.
Det blir dessutom billigare, då fågelmaten blivit dyrare för vart år, och om små buskar och träd klarar sig undan hungriga sorkar så blir det ju också billigare då jag slipper att köpa nya.

På vissa träd fungerar gnagskydd bra, men sådana är svåra att fästa på en lågt förgrenad buske.

Jag saknar såklart fåglarna, men vill absolut inte locka hit traktens sorkar, så jag antar att jag får gå över till grannen då min längtan att få se småfåglar blir för stor.

Så här ser det ut i vår trädgård nu.

Viktigt att tänka på är att om du börjat att mata fåglarna vintertid så bör du fortsätta med det fram till våren, så de inte stannar kvar och väntar på mat och svälter och fryser ihjäl när ingen mat kommer.

Nu tror jag ju ändå att eftersom fåglarna välsignats med vingar och flygförmåga så kommer de att flyga till en annan plats där mat finns, de inhemska stannfåglarna är ju inte helt hjälplösa även om du skulle glömma lägga fram frön någon dag.

Tuja

Thuja occidentalis

I gjutjärnsurnorna vid entrén står två tujor och skänker viss grönska denna tid på året.
Tuja som ju är en relativt vanlig och alldaglig växt i större delen av landet har svårt att överleva här i norr om den planteras på fel plats.

På platser här där marken är fuktig och tjälen ligger kvar om våren dör tujan, då den inte kan dra upp vatten från rotsystemet från den hårt frusna marken.
Speciellt illa är det om den planterats på en plats där solen lyser om våren.

Vår största tuja står vid husets norrvägg, så den slipper den värsta vårsolen.
Men den tujan börjar bli lite för stor där vid väggen, så den måste vi nog snart ta bort därifrån.

Det finns några stora tujor i Boden, så helt omöjligt är de ju inte att odla här i norr, men jag har haft problem att etablera tujor som jag planterat i fullt solsken.

Tuja med ursprung från Nordamerika är trots allt ganska ovanlig som större träd här i Norrbotten.

De tujor som växer i gjutjärnsurnorna hos oss hade jag planterat i en sandsluttning förra vintern för att de inte skulle frysa fast i marken och frystorka om våren, och det fungerade perfekt, de båda plantorna övervintrade utan skador så jag kunde plantera tillbaka dem i urnorna i våras.

Sandjorden i sluttningen binder inget vatten som kan frysa till is under vintern.

Om jag hade lämnat kvar dem i gjutjärnsurnorna hela vintern så är jag ganska säker på att rotsystemet skulle ha frusit ihjäl,om inte så hade de säkert fått skador då de frystorkat av att jorden i urnorna blivit frusen till is.

Förut hade vi  parkrhododendron i urnorna, men de är svåra att övervintra här i norr, men jag har ju aldrig testat att övervintra dem på detta sätt förut.

Säker övervintring av tuja i norr, tillfälligt planterade i en sluttning med sandjord.

En butik i Boden har de senaste veckorna sålt ut tujaplantor för bara 40 kronor styck, och jag köpte tre plantor för att ha två nya mindre till urnorna nästa år, samt att göra ett nytt försök på friland.

Kanske jag till slut kan hitta en plats här där tuja trivs bra? 

Nya tujor till nästa säsong.

Swedenborgs lusthus

I Stockholm finns ett lusthus med en historik som får andra lusthus att blekna i jämförelse.

Lusthuset ägdes på 1740-talet av Emanuel Swedenborg och fanns då på Södermalm, mellan Hornsgatan och Krukmakargatan, nära Torkel Knutssongatan.

Swedenborg var vetenskapsman som blev mystiker, andeskådare och religiös förkunnare, känd för sin förmåga att kunna se sådant som vanliga människor aldrig ser, och ha en kontakt med andevärlden som få har.
Han blev en dåtidens kändis då han gav hjälp till de som behövde det.
Dit vallfärdade folk som behövde hjälp att hitta borttappade saker eller för att skåda in i framtiden.

Det sägs att Swedenborg hade de flesta av sina andliga upplevelser i detta lusthus, där han även hade sitt bibliotek.

Det sägs att han under en resa till Göteborg fick en förnimmelse om kaos och kalabalik från hemmet, då kvarteren bredvid raserades av en stor brand, men han blev plötsligt lugn och kände att hans egen gård var utom fara.
Mycket riktigt, den eld som tagit en stor del av området, stannade just innan den nådde hans eget hus.
Elden blev känd som den stora Mariabranden den 19 juli 1759.
Läs mer om den branden här.

Rosengården, Skansen

Vid en senare ombyggnad av kvarteren revs gården, men lusthuset flyttades till Skansen 1896 där det står än idag.

Vem vet vad som döljer sig därinne för oss vanliga människor?

Källa: Stockholms spökhus och andra ruskiga ställen av Stig Lindell ( Rabén Prisma 1993)

Smalbladig brakved

Frangula alnus 'Fine Line'

Trädgårdens mest smalbladiga växt är en brakved med namnet 'Fine Line'.

Det är en pelarformig liten buske som jag köpte och planterade i våras.

Jag har länge gått och sneglat på denna växt, jag har alltid gillat de smala nästan gräslika bladen och det pelarformiga växtsättet, men jag har alltid varit osäker på om denna brakved klarar vårt klimat.

Växten är härdig till svenska växtzon 5, men vi har det ju kallare än så här, men jag hoppas ändå att denna brakved ska trivas i vår trädgård trots de kalla och långa vintrarna.

Försommarbild.

Nu är det höst och jag läste att denna smalbladiga variant av brakved ska få fin höstfärg.
Hm, jag undrar när, för snart är hösten slut här i norr och kommer strax att övergå till vinter.

Denna brakved står ännu grön och grann.

Oktober 2016

Kanske det är ett dåligt tecken att busken inte förbereder sig för vintern genom att få höstfärger?

Kommer denna brakved att överraskas av snö och kyla och då frysa ihjäl?

Föreläsning

Bild från Norra Svartbyns intresseförening

Sitter och förbereder mig inför tisdagskväll då jag ska visa ett bildspel om hur vi gör i vår trädgård om vintern.

Taklök

Sempervivum tectorum

I trädgårdens torraste och mest väldränerade rabatt växer taklök, jag köpte dem billigt hos en Ica butik i juli och tänkte testa om de klarar livet här i norr.

Taklök är en mycket torktålig växt, men om den klarar vintern i Norrbotten det återstår att se. Jag har faktiskt aldrig testat denna växt förut då jag tänkt att den endast kan klara livet i landets södra halva, så det är ju dags att testa den nu.

Runt en av plantorna växer det fram många småplantor, den andra ser ut som då jag planterade den i somras.

För en månad sedan hade en mus eller en sork smakat på taklökens blad, men de kanske inte smakade nog bra, för sedan har taklöken fått vara ifred.

Vid taklöken växer andra växter som älskar sol och torka, bland annat fjällbrud som jag flyttat dit från en rabatt som skuggades av våra stora björkar.

Här i solen har den förut så tynande fjällbruden fått ett nytt liv.

Ännu ser taklöken oberörd ut av den kyla som varit, kanske jag borde täcka plantorna med granris så de slipper den värsta vårsolen då de tinar fram?

Sov du lilla fikonträd, nu så blir det snart vinter.

 Fikonträdets gröna omogna fikon har fått sina chanser att mogna men det värmekrävande trädet har stannat i utvecklingen trots att det bott hela sommarhalvåret (utom en helg) inne i växthuset.

Det höga fikonträdet svävar med sin krona under taket inne i växthuset och nu kan det inte bli så mycket högre utan måste växa i sidled därinne.

Inför vinterförvaringen är det ganska fullt inne i växthuset under nattfrostens tid.

 Trots att värmen varit igång om nätterna och solen värmt upp växthuset om dagarna så förblir fikonen gröna.
Nu börjar det dessutom vara så kallt här på natten att det inte är säkert att frosten hålls utanför växthuset. Blir det kallare än tio minusgrader så klarar inte växthuset den kylan, och då skadas växterna där inne av frosten. Därför flyttar jag ned dem till vinterförvaringen nu innan det blir så kallt.
Som mest har det nu varit -7º C för någon natt sedan.

Jag passade på att fotografera fikonet när jag flyttade in de krukodlade växter som inte tål vår vinterkyla, till vår potatiskällare.

Plötsligt fick vår hösttunga trädgård en glimt av medelhavet med de stora gröna fikonlöven mot en blå himmel.

För att få plats med alla känsliga växter med sina stora krukor så måste jag stuva dem väl nere i potatiskällaren, där det höga fikonträdet får böjas ned under taket för att alls rymmas.

Det är knappt jag själv syns på denna bild.

Nu får fikonträden vila tillsammans med en massa annat i källarens svala mörker.

I slutet av april får de flytta upp till växthuset igen.