Sen blomning.

Sakta öppnar sig en knopp mycket sent på säsongen.

Men den tycks stanna av och tveka.

Som om den inte gillar kylan då den skall blomma.

Ligustersyrén

Syringa reticulata

Så har trädgården blivit ett träd rikare sedan jag köpt en ligustersyren för halva priset hos min närmaste handelsträdgård.

Till skillnad från andra syrener i vår trädgård så blommar denna i juli månad, och här i vårt kalla klimat kommer den nog att blomma i augusti om den överlever vårt klimat.

Dessutom blommar ligustersyren med gräddvita blommor.

Innan jag vågade köpa ett så pass dyrt träd (trots halva priset) så kollade jag upp om hur pass härdigt detta träd är för Sverige.

De flesta zonangivelser för ligustersyren anger växtzon 5 i Sverige, någon zon 6 och någon angav zon 4, vilket gjorde mig lite nervös.

Där vi bor börjar ju svenska växtzon 7.

I uppslagsverket Botanica så verkar denna syren praktiskt taget klara hur kalla vintrar som helst, då den där anses klara en växtzon som omfattar stora delar av Sibirien. (Worldzone 3)

Denna Ligustersyren är vildväxande i norra Japan och de växer även i östra Rysslands Stillahavskust och där växer den även långt inåt land in i Sibirien enligt uppslagsverket.

Det sista lät ju bra med tanke på vårt kalla klimat.

För säkerhets skull har denna syren fått en något upphöjd planteringsplats för att tjälen ska släppa lite snabbare från dess rötter om vårarna.

Så nu är det bara att välkomna detta kanske tveksamt härdiga träd till vår trädgård, en samling för riktigt härdiga lignoser, hälsa ligustersyrenen välkommen till tuffa tuffingars arboretum.

Tveksamt härdig manchurisk valnöt.

Knappt hann jag plantera ligustersyrenen förrän det blev frost om natten, en manchurisk valnöt skadades av kölden, men ligustersyrenen är ännu fin.

Brunbär

Prunus cerasus

Här är hela årets skörd av körsbär i vår trädgård.

Det blev inte mer än ett bär på en buske surkörsbär hos oss, som kallas för 'brunbär' i byn Älvestad i Östergötland där vi hämtade ett rotskott en gång för ungefär 16 år sedan.

Alla små plantor av sötkörsbär vi också hämtade på denna resa frös ihjäl direkt de utsattes för en vinter i Norrbotten.

För att få detta surkörsbär att trivas så här jag tillsatt kalk där och under flera år lagt gräsklipp runt busken.

I våras blommade detta brunbär fantastiskt fint, men kanske det inte fanns nog med insekter då som fann dessa blommor särskilt intressanta?

Jag är ändå glad att ett surkörsbär alls vill överleva i vårt klimat, och att det blommat och nu bär ett körsbär är bara en bonus.

Trots sitt namn så är bären på denna buske mer röda än bruna, men de kanske inte hinner mogna klart här i norr?

De är dessutom söta och goda att äta, trots att de är surkörsbär.

Fotblad

Podophyllum hexandrum

Nu blommar ett fotblad i trädgården.

Jag har väntat flera år på detta, och upptäckte att det fanns en vit blomma där under bladet.

Detta fotblad kommer från Berit med fina bloggen My rented garden.

Denna planta har Berit sått som frö.

På kvällen så stänger blomman sin knopp.

Frösådda äppelträd i blom.

Måste bara visa ett ett äppelträd som blommar i utkanten av vår trädgård, där skogen tar vid.

Jag planterade äppelkärnor 2003 och ni må tro att jag väntat på detta, nu blommar några av de frösådda äppelträden, detta blommar mest av alla, förutom ett planterat paradisäpple inne i trädgården.

Risken är stor att det bara blir små och sura äpplen på detta, men vem vet, kanske får något av de frösådda äppelträden lite sötare frukt?

Äppelträd och Brännberg har ju alltid varit en svår kombination, (kort växtsäsong, tidig nattfrost, tung snö, gnagskador av sork, massaker av älgar, kyla och tjäle) så jag är extra förtjust över detta.

Vildapeln blommar vid en äng.

Tibast

Daphne mezereum

Nu blommar en tibast i vår trädgård.

Plantan är inte stor, jag köpte en frösådd liten en på en växtmarknad för kanske fem år sedan och nu blommar den för andra året.

Jag har för ganska länge sedan försökt att plantera tibast i vår trädgård utan att lyckas, de plantorna flyttade jag från Småland, men chocken att hamna i Norrbotten var för stor för de små plantorna, liksom för idegran och fågelbär (sötkörsbär) som jag också fick med mig då.

Tibast är vildväxande och men finns bara på några få platser, då plantan har höga krav på jorden som den växer i, tydligen ska tibast växa i näringsrik och mullhaltig jord.

För några år sedan fann jag så en ganska stor planta av tibast på en handelsträdgård i Luleå, den köpte jag direkt då den ju även är lika sällsynt förekommande på handelsträdgårdar i Norrbotten som ute i naturen här.

Det är den buske i vår trädgård som varit dyrast vid inköp, men är man plantsamlare så är man.

Mina förväntningar på denna stora nya tibast var skyhöga året efteråt, men några blommor kom inte.

Men den hade överlevt och grönskade, så jag var ändå nöjd.

Det var för två år sedan.

Men varför blommar den inte i år?

Kanske den stora busken bara är lite sen i starten jämfört med den lilla?

Kanske den inte trivs i den magra jord som finns i vår trädgård?

Kanske jag bör lyfta plantan och tillföra riktigt bra och näringsrik jord där den nu står?

Här till sist en bild på ett av bären som den stora busken hade då jag köpte den, det är dessa bär som gör tibast så farlig, då de vackra röda bären kan locka barn att äta dem.

Nu är ju våra egna barn tonåringar, men ändå plockade jag bort dessa bär direkt då jag planterade busken i trädgården.

Tibast är ingen lek, jag är ännu osäker på om det var så smart att plantera in den i trädgården, just på grund av risken att något barn någongång ska äta bären.

Det är en ros utsprungen

Helleborus niger

Vår trädgård vaknar ur sin vinterslummer, den långa pausen är över.

En julros knoppas och sticker upp ur snön.

Det får mig att tänka på den gamla psalmen 'Det är en ros utsprungen' då detta sker i samband med uppståndelsens morgon i påsktid.

Här är texten till psalmens första vers:

"Det är en ros utsprungen av Jesse rot och stam,

av fäderna ren besjungen, den står i tiden fram,

en blomma skär och blid.

Mitt i den kalla vinter, i midnatts mörka tid."

Gott Nytt Trädgårdsår!

Nu laddar jag för våren.

Granngården i Boden

Jag gjorde ett besök hos Granngården för att få lite inspiration, då det ännu är länge kvar innan vår trädgård tinar fram ur snömassorna.

Ännu är det lite tidigt att starta med sådder och planteringar då vi ännu inte planerar för att starta växthuset på grund av att nätterna ännu är för kalla här i norr.

Men min av den långa vintern så förkrympta trädgårdssjäl behöver näring och då passade jag på att göra ett snabbt besök hos närmaste butik med trädgårdskänsla.

Dahliorna fick vara denna gång, men så fann jag en intressant hylla med fröer från Sara Bäckmo.

Jag hade ju bestämt mig för att inte köpa något som vi inte har plats att plantera just nu, men så såg jag fröpåsar med sockerärtor och kom på att jag ju inte fick tag på sådana fröer förra året då de hunnit att bli slutsålda på alla butiker som jag sökte på i Boden, Luleå och i Älvsbyn, så nu känner jag mig nöjd som fått tag på sockerärtor redan nu.

Såg även att de hade pallkrage på Granngården, tänk om jag med några sådana skulle ta och bygga trädgårdslandet större än vad det är idag?

Tänk att det fungerade med ett kort besök hos Granngården för att trädgårdstankarna skulle få näring.

Dagens inköp.

På skidor runt i trädgården.

 Det är så mycket snö att det nu var länge sedan jag kunde ta en promenad runt i trädgården, så häromdagen tog jag på skidorna och åkte en sväng genom trädgårdens bortre del.

Där såg jag att den tunga snön knäckt ett av träden.

En knäckepil hade blivit knäckt på riktigt.

Ser ut som om halva trädkronan kollapsat av tyngden av snö tidigare i vintras.

Jag har inte varit till denna del av trädgården förut i vinter då jag gick runt och skakade de flesta träd rena från den nedtyngande snön, något som ju skulle straffa sig på detta sätt.

Ja, det är inte mycket att göra åt detta nu, kanske jag hamlar detta träd hårt till våren så det får växa ut en ny och jämn trädkrona.

Trots allt så får jag väl se denna fadäs från en positiv infallsvinkel, det var ju trots allt tur i oturen att snön knäckte trädet istället för mig.

Vinterbilder.

Den odlarglädje som fanns i somras anas inne i det tomma och kalla växthuset.

Men nu är det rimfrost på glasrutorna,

 Hela trädgården är gömd under snön, och det känns som en evighet sedan jag sist var där.
Så nära, men ändå så långt borta.

Snön gör att former som man annars inte skulle se nu framträder i trädgården.

Här ovan en enkel björk, nu med vita grenar.

En trädgårdsprydnad blir till ett stilleben framför den vita snön på ängen bredvid trädgården.

Det är riktigt kallt ute nu, hela dagen har det varit runt -25 grader C

Solen anas lite mellan träden på åsen, det lilla solljuset räcker inte för att värma vår frusna del av landet, men de bleka solstrålarna ger ändå hopp om att en ljus vår som väntar.

En blek tazett blommar inomhus.