Murgröna

Murgröna i urna

Här kommer några tankar och funderingar om en växt som jag inte kan så mycket om, de plantor vi förut haft har tyvärr varit kortlivade här hos oss i norr.

Därför är jag ju långt ifrån någon expert på hur man odlar murgröna Hedera, men här skriver jag några rader om denna växt ändå.

Det känns som att sträva efter det omöjliga då jag försöker få murgröna att trivas i vår trädgård, men jag kan inte låta bli att testa. Det har förstås inte lyckats särskilt bra då vårt klimat är för svårt för denna vintergröna växt. Murgröna anses kanske bara vara fullt härdig upp till växtzon 3 här i Sverige, kanske det ändå finns de som lyckas bra även lite längre norrut trots allt?

När alla plantor av murgröna som jag planterat ut på friland bara frös bort på vintern så testade jag att låta murgrönor växa i mina två järnurnor där jag har planterat parkrhododendron, de plantorna får ju övervintra i vår potatiskällare och även murgrönorna var fina när jag bar upp krukorna därifrån i mitten av april.
Jag brukar göra så med dessa rhododendron plantor, de klarar den behandlingen fint, men de kalla vårnätterna tog knäcken på de vackra murgrönorna redan samma vecka. De frös ihjäl. Lite snopet, jag trodde nog att de skulle klara några minusgrader, men kanske den brokbladiga varianten jag hade är dåligt härdiga? Eller så fick de en chock av vårens kalla nätter efter månader i svalt mörker?
Vad vet jag om det?

För kallt för en murgröna?

Jag hade kanske gett upp mina försök med murgröna om det inte varit så att Anna-Stina på Gotland hade skickat frön och plantor hit till mig.
Jag blev jätteglad, tack än en gång Anna-Stina.
Att murgröna får frön var ju även det en a-ha upplevelse för mig, jag ska snart förklara varför.
Av den frösådden grodde några plantor, här under syns en av dessa.

Hoppet om murgröna gror liksom små frön.

Anna-Stina visade bilder på sin murgröna som växer på Gotland, dessa som är lika stora som träd är ju oerhört exotiska för en norrlänning som mig.
Sedan förut känner jag annars bara murgröna som krukväxt för inomhusbruk, och de blir varken stora eller långlivade hos oss, även om jag sett dem växa stora och klättrande längs trädstammar längre söderut, så hade jag aldrig förr granskat dem så noga att jag visste att de får frön.

Några av de plantor Anna-Stina skickade har jag planterat ut i en rabatt och tillsatt kalk där runtomkring, murgrönorna från Gotland borde väl trivas bättre då?
Några andra av dessa plantor får övervintra i vår potatiskällare, de kanske är mer härdiga än vad de brokbladiga var, men jag ska ändå vara lite försiktig med att utsätta dem för kalla vårnätter i fortsättningen.

I källarens mörker.

De plantor som nu finns i rabatten var fina tills ett rådjur fann dem i oktober och åt upp det mesta, sedan blev det tjugufem minusgrader utan något skyddande snötäcke och de annars så vintergröna bladen blev svarta.
Hm...

Uppäten och ihjälfrusen...

Jag är osäker om de frös ihjäl, vi får se. Kanske jag trots allt får acceptera tanken på att enbart ha murgröna som krukväxt inomhus här i vår del av landet?

Krukväxt inomhus.