Svanåmyrens glömda trädgårdar, del 3

'Svanårosen'

Här kommer fler bilder från en utflykt till byn Svanåmyren i min jakt efter de bortglömda trädgårdar som finns där. Lite sommarbilder så här mitt i vintern, det kan vara skönt att vila ögonen på.

Vid en av de få kvarvarande öde gårdarna vid Svanåmyren växer den, den vita enkla ros jag kommit att kalla för 'Svanårosen'.
Den har säkert något annat namn, men för att själv hålla reda på saker och ting här hemma i vår trädgård så har den fått det namnet av mig.
Jag läste i en bok och såg att rosens namn kan vara Pimpinellros Rosa pimpinellifolia för bilderna stämde och det är en ros som trivs på nordexponerade växtplatser i mager jord. Härdig till växtzon 8. Den fyllda varianten kallas för 'Finlands vita ros'.
Jag hämtade ett rotskott härifrån för länge sedan och det har vuxit så pass att det nu är högre än mig själv och översållas med vita enkla rosor mitt i sommaren.
Där vid ödehuset växer den också bra som ni ser på bilderna.

Det kanske var så här de flesta gårdarna såg ut i byn Svanåmyren, nu återstår bara grunderna av de flesta byggnaderna, men detta hus finns ännu kvar.
Den storm som slog till i början av sommaren hade slitit loss en plåt från taket på huset.
Om ingen fäster den igen så kommer huset ruttna uppifrån och till slut rasa ihop.
Jag är rädd att det kommer att bli så för huset är lämnat att förfalla, inne i köket var golvet bortrivet redan för 15 år sedan och det ser lika illa ut idag.

Runt huset växer mängder av Blågull Polemonium caeruleum även kallad Jakobs stege.
Det var flest av den vita varianten, hemma hos oss är de flesta blå, men jag tycker de vita är snyggare.
Undrar vem som en gång för länge sedan planterade någon planta av Blågull och som satte den vita rosen.
Hade hon anat hur de skulle sprida sig från den enkla rabatt som de kanske fanns i först.

Här har även en Veronika spridit sig som ogräs framför öde huset.

Min färd mellan de glömda trädgårdarna gick vidare till den gamla stenkällaren.
Nu var här så igenvuxet att den var svår att upptäcka.

Jag rensade som hastigast bort lite hallonbuskar och sly för att få en bättre bild.
Till Narnia kommer man genom ett klädskåp. Undrar vart denna port leder...

Det är bara stenfundamentet som finns kvar av denna byggnad, träbyggnaden som fanns ovanpå är sedan länge borta. Jag har alltid fascinerats av denna rustika stenruin som står där vid Svanåmyren.
Den är ju inte så stor, kanske 4 X 4 meter, men att bygga en sådan måste ha kostat en förmögenhet redan då, för mer än 100 år sedan. Tänk att den står kvar, att ingen velat köpa den för rivning och bortforsling, något som annars drabbat de gårdar som fanns där bredvid.
Kanske den är K-märkt?
Men det tvivlar jag på.
Kanske snår av vildhallon och videbuskar lyckats gömma stenruinen för omvärlden?
Har du själv någon aning om vad denna stenruin en gång används till?
Jag har hört att träbyggnaden som fanns ovanpå skall ha fungerat som vattenmagasin för påfyllning av vatten till ånglok, för järnvägen finns bara någon meter från denna stenkällare.
Och där bredvid finns sjön med det hemska namnet Slyträsk.
Så vacker trots sitt namn, nog hade jag gärnat haft denna utsikt från mitt köksfönster...