Villan i skogen

Inte så långt från vårt hus finns denna villa i skogen, eller rättare sagt, detta är det som finns kvar av den en gång så fina gula villan.
Det tar ungefär tio minuter att åka hit med bil från vår by.
De flesta av er kära Bloggläsare kommer aldrig någonsin att förirra er in i dessa skogar, och därför vill jag visa vad som finns här.
Jag förundras över att folk en gång bodde så här ensligt till, men det var andra tider då, det bodde mycket folk i skogarna runt vår by som då var centralort för småbyarna i hela denna skogsbygd.

De andra gamla hus som finns kvar i området liknar mest små torp, men detta är en villa, större än de små torpen.
Varför byggdes detta hus, och varför lämnades det att förfalla?

Vid villans entré finns en veranda som även den börjar luta en aning. Själva villan rasar sakta ihop för varje år som går sedan det blivit hål i taket för mer än 15 år sedan, och regnet har fått den bärande trästommen att ruttna.

Villans två salonger har burspråk och ovanpå dessa fanns en balkong. Nu har skogen vuxit upp så nära huset att det är svårt att fotografera det från detta håll.

Strax söder om huset finns dessa stenar, som kan vara rester av ett sorts stenaltare eller böneplats som skall ha funnits här. En tid skall huset ha varit ett vilohem för pastorer.
Denna lilla by var mycket frikyrklig för ungefär 60 år sedan.

Några av de växter som en gång planterades i villans trädgård har spridit sig över ett större område. De växter som spridit sig mest är Blågull Polemonium caeruleum.

På försommaren blommar här de mest ljuvliga stora trädgårdssmörbollar Trollius, även de har spridit sig med frö ut från den gamla trädgården.

För 15 år sedan besökte jag denna övergivna villa för första gången.

Här under visar jag några bilder från från det tillfället, redan då hade förfallet startat.

Skulle du våga övernatta här?

Uppdaterat 2013:

Villan i skogen finns inte längre kvar.

Förra året så var den borta, riven av en grävskopa.

Jag kan förstå att det fallfärdiga huset var tvunget att tas ned, men lite synd är det att vackra grindstolpar där det växte röda liljor nu också är borta, likaså de växter som fanns närmast villan.

En epok har gått i graven.