Hägg

Prunus padus ssp. padus

När vår Hägg börjar blomma är försommaren här.
De vita små blommorna sprider den mest angenäma doft i vår trädgård. Den starka doften lockar mängder med insekter som flugor och bin som ser till att korsbefruktningen sker även detta år.
Men underbart är kort för blomningen varar inte länge utan snart faller de vita kronbladen som snö på marken nedanför.
Vår hägg började blomma för fyra dagar sedan så ännu finns tid för oss att njuta av den prakt som den annars så enkla häggen bjuder på nu i försommartid.
I skogen vid vårt hus finns små busklika träd av Hägg, kanske det är fåglarna som spridit kärnor sedan de ätit bären från vår Hägg?
En jättelik Hägg fanns förr på en av byns äldsta gårdsplatser ca 100 meter från vårt hus, mest troligt härstammar vår Hägg från den.

Nu är den gamla gården ersatt med en villa sedan 30 år och den gamla Hägg som fanns där försvann några år senare, men vid järnvägen som passerar där finns nu mängder med härligt stora vitblommande häggar.
Det är bra att ett träd som Hägg klarar att överleva på vår nordliga breddgrad när inte Fågelbär gör det. Jag har provat att plantera in Fågelbär här men redan efter en vinter återstår bara döda grenar av dem. Det är synd för Fågelbär och andra Körsbär är så goda att äta, något man inte kan säga om häggens bär.
Har ni smakat dem?
Hela munnen fylls med en torr sträv känsla med lite bitter smak.

Vår Hägg är förutom björkarna, trädgårdens äldsta buske som nu vuxit upp i trädhöjd. Häggen har troligtvis hämtats från skogen vid vårt hus någon gång på 1960-talet för när jag var liten så var den inte mycket högre än mig själv. Den har i alla år fört en något ojämn kamp om sol och vatten med en stor Björk några meter ifrån, men när vi för 15 år sedan placerade en rabatt med fin jord vid Häggens stam så har den vuxit i raketfart och dubblat sin höjd sedan dess.

De många perenner som växer vid häggen får ett fint vindskydd av dess grenar men måste säkerligen dela med sig av både näring och vatten till sin stora granne.

För några år sedan så drabbades vår Hägg plötsligt av Häggspinnmal.
I hela vårt län var häggar utsatta för detta angrepp, i Boden och Luleå stod häggar helt insvepta av vita slöjor fyllda med äckliga larver.
Det var inte kul att de också hade hittat till vår ensligt belägna trädgård. Vår granne som då hade en fin Blodhägg, fick en släng av äckelpanik och lät såga av den i höjd med fotknölarna för att slippa larverna.
Men jag ville inte ta bort vår gamla Hägg som vuxit upp på vår gård samtidigt som mig själv.
Jag tänkte att det kanske skulle gå att få bort Häggspinnmalen innan angreppet blivit för stort, så jag fyllde en vanlig blomdusch-flaska till hälften med grönsåpa och fyllde på med vatten.
De äckliga larverna vred sig av ångest när de blev träffade av strålen med såpvattnet, några sekunder senare så var allt över. Sedan dess har vår Hägg klarat sig från Häggspinnmalens angrepp.
Vår grannes vackra Blodhägg har nu åter vuxit upp till den höjd den förut hade och nu har även vi köpt en sådan, men den har inte börjat att blomma ännu, den står fortfarande i knopp.

Vår hägg är med i tävlingen för vita blomster hos norska bloggen Moseplassen.