Från en trädgård nära dig...

Så har nummer tre av tidskriften Trädgård norr kommit.

Min egen favorit bland trädgårdstidningarna, kanske just för att i denna finns reportage från trädgårdar i min närhet, och från andra platser med kallare klimat än växtzon 3.

(Jag såg att rubriken kanske blev lite missvisande för er från landets södra delar, men från mitt håll så stämmer rubriken perfekt.)

Varje gång jag läser i den här tidningen så får jag nytt mod att vilja testa nya växter som jag inte vågat testa förut, eller ens hört talas om förr.

I det här numret så läser jag om en magnolia i Piteå, som blommar och verkar klara det kalla klimatet bra. Den har blommat där i mer än tio år nu.

Vidare läser jag om en annan trädgård i Piteå som mer påminner om en engelsk park än om en typisk norrländsk trädgård. Också där finns många växter som jag inte trodde skulle överleva i norra Sverige.

Från Tärnaby finns ett reportage om en potatisodling med fler än 50 olika sorter, och från Umeå kan man läsa om den japanska trädgården hos Arboretum norr.

Japanska trädgården hos Arboretum norr.

Den japanska trädgården är en riktig juvel i arboretet, och det är intressant att läsa det reportaget eftersom jag själv har varit där.

Vidare kan man läsa om det nordiska biet, se olika exempel på utsmyckningar i trädgårdar samt läsa olika små notiser. Även i detta nummer har jag haft förmånen att skriva krönikan, som denna gång handlar om de frostnätter som försommaren kan bjuda på.

Järnnatt.

Det är likadant varje år, jag hinner liksom inte förbereda mig, för trots att jag längtat så efter grönskan under en lång tid så blev allt det gröna nästan för mycket att ta in för ögonen så här i början av säsongen. Men mitt sinne öppnas för att ta in allt detta fantastiska, allt det gröna som smeker linsen i ögat och visar naturens livskraft och energi. Länge var jag på min vakt mot kylan som höll tillbaka den grönska som nu råder, så därför blir jag alltid lika förvånad av min egen glömska när jag överraskas av den kyla som ofta ger frost på nätterna i början av den gröna tiden. Vi kallar dessa nätter för järnnätterna.

En järnnatt kan förstöra så mycket av den späda grönska som kommit, så det gäller att vara på sin vakt och att skydda vissa av de växter som i rent oförstånd lockats att börja växa så fort de fick känna av värmen som väckte grönskan. De flesta av de övervintrande växterna klarar järnnattens frost, men vissa gör det inte. De vackra bladen hos bronsrodgersian skadas direkt av en järnnatt, och det blir ju trist att sedan se svarta kanter på de vackra bladen när de breder ut sig i rabatten. Det krävs inte så mycket för att skydda de späda bladen mot järnnattens grepp, det brukar räcka med att ställa en upp och nedvänd hink ovanpå plantan på kvällen innan nattens kyla kommer och fördärvar vårens tillväxt. En sådan liten arbetsinsats kan rädda bronsrodgersian att skadas av frosten.

Järnnätterna är än hårdare mot sommarblommor och ettåringar som ju inte alls är byggda för att vätskan inuti dem ska frysa, det är lätt att luras av varma försommardagar då det känns som om denna värme vore det normala i vår tillvaro, och då glömmer man lätt hur nära vi har till Nordpolen (jämfört med många andra platser i vår del av världen).

Det är lätt att berusas av försommardagarnas sol och värme och köpa hem sommarblommor i sådan mängd att man inte riktigt vet vad man ska göra med dessa när järnnattens kyla sedan rullar in, för nog är det så att sommarblommor behöver mer skydd en kall järnnatt än vad bronsrodgersian kräver. Min granne lämnade kvar sina nyss inköpta pelargoner och andra sommarblommor i bilen över natten, men inte ens det räckte som skydd från en riktigt kall järnnatt, allt hon köpt frös ihjäl samma natt där inne i bilen. Det var ju förstås inte alls kul, och samtidigt lite förvånande att inte bilen räckte som skydd.

Järnnätterna är vinterns sista hälsning innan den riktiga sommaren är här, det är liksom bara att gilla läget, att en vacker och ljus natt i försommartid kan ge sommarblommor en dödskyss med en kall smekning av arktisk kyla som får naturen att hålla andan.

Nej när järnnatten är här mår både vi och sommarblommorna bäst inomhus, snart har järnnätterna passerat och vi och sommarblommorna kan känna oss lugna en tid.

De krönikor jag skrivit tidigare hittar du här.

Midnatt i vår trädgård.

Här i vår trädgård är natten kall denna årstid, den senaste natten kröp temperaturen ned 

till endast 1,6º C.

Men så länge det inte blir frost ska jag inte klaga.

De mer känsligare växterna får än bo inne i växthuset där elementet startar om det blir för kallt.

Mitt i natten speglas ljuset från solnedgången i växthusets fönster.

Läs mer om tidskriften Trädgård norr på hemsidan eller gilla Trädgård norr på Facebook.