Trädgårdslycka i november.

Blommig Fredag - Trädgårdslycka

Trädgårdslycka i november?
Hur är det möjligt?
Dagens tema i Blommig fredag var inte lätt att skriva om, för det är inte lätt att känna lycka i trädgården nu när marken är stenfrusen, och snön kommer och sedan töar, för att sedan snöa igen, någon dag senare.
Igår var det -17º C.

Men när jag kom hem från jobbet så hade en trädgårdstidning kommit med posten.
Det var nya numret av Trädgård Norr.

Läs mer på Trädgård norr.se.

Genast så glömde jag att marken är stenfrusen och trädgården är gömd i mörker nu, för de få timmar som solen lyser så är jag på jobbet, och trädgården syns inte så bra sedan i kvällens kompakta mörker.

I tidningen kan jag läsa om odling av rhododendron i Kiruna (det trodde jag var omöjligt), om äppelträd och andra växter i fjällnära område, i typ växtzon 9 inte så långt ifrån norska gränsen i Lappland.
Jag bläddrar vidare och här kan jag även läsa om området 'Västra Nordamerika' hos Arboretum norr i Umeå, om ett växthus som flyttat från Sverige till Italien, om hackspettar och om ek i Skellefteå som faktiskt gett ekollon i år, trots sitt nordliga läge.

Jag har ju även i detta nummer fått förmånen att skriva krönikan, där jag denna gång jämför trädgårdsfolk med träd i trädgården.
Kanske lite långsökt och svårt att förklara, men på något sätt gick det ändå att dra vissa paralleller.
Läs krönikan här:

Trädgårdens jättar.

 I vår trädgård finns några stora ståtliga gamla björkar.  De andra relativt nyplanterade träden ter sig ännu små jämfört med de jättelika björkarna, men om inte de små nya träden hade funnits där så hade vår trädgård varit så mycket alldagligare och mindre innehållsrik.

Vissa av de små nya träden växer och frodas, men några andra ser inte ut att uppskatta konkurrensen med björkarna och har därför just ingen tillväxt alls. Det verkar som om de redan gett upp sina ambitioner att någon dag bli lika stora och höga som björkarna.

Kanske det är omöjligt för dem att trivas där i skuggan av björkarna som tar det mesta av den fukt och näring som finns i marken, kanske de små har för långsam tillväxt, och innan de hunnit etablera sig på trädgårdens arena så har de jättelika björkarna redan skickat in sina rötter i det lilla trädets jordklump och sugit ut all näring som fanns där. Ja, det kan inte vara lätt att växa upp vid sidan av en jättelik björk, men vissa träd klarar det ändå.

Tänk om det är så här med oss människor också?

Tänk om några är så stora och respekterade inom ett område att andra inte klarar av att växa upp i dess närhet, och att de som redan anses som stora ändå måste sno åt sig av energi hos någon annan för att kunna hävda sig själv?

Det är tur att det mycket sällan är så bland trädgårdsintresserade människor, det är snarare tvärtom. De redan ”stora” och kunniga inom trädgårdens område delar friskt med sig av både kunskap och plantor till de som just fått ett uppvaknande och spirande trädgårdsintresse.

Jag själv har tyvärr inte haft möjlighet att förkovra mig särskilt mycket i någon trädgårdsförening, men vet att där träffas de kunniga och mest växtintresserade människorna för att dela erfarenheter. Dessa är mina förebilder, som gör att jag kan växa i mitt trädgårdsintresse. De som är kunniga och intresserade av växter vill ha fler växtintresserade bredvid sig, för att få fler jämlikar att dela sitt intresse med för att också kunna växa själva. Trädgårdsvärldens jättar är inga björkar, de är mer att likna vid andra trädslag som inte kväver små nykomlingar. När det någon gång i mycket sällsynta fall händer att en av dessa stora inom trädgårdsvärlden börjar bete sig som en björk, och suga åt sig av någon annans energi för att kunna växa själva så är det förstås extra beklämmande.

Ett sådant beteende är främmande inom ett sällskap eller en förening som träffas för att dela sitt gemensamma intresse om växter och trädgård. Likaså är det tråkigt att höra talas om trädgårdsföreningar där någon inte självklart innefattas i gemenskapen utan liksom lämnas utanför gruppen.  En grupp i gruppen som inte bjuder in alla andra skapar genast utanförskap och får folk att känna sig mindre värda. Men visst, vi är bara människor, och det är mänskligt att fela men att kanske bara söka gemenskap bland de som liknas vid en själv är olyckligt för resterande av medlemmarna i föreningen. Sådana tankar börjar bygga ett slutet sällskap där ingen får vara annorlunda, trots att det ofta är det annorlunda man söker för att krydda sin trädgård med.

Jag hörde talas om ett trädgårdssällskap på en plats i landet där osämjan delas istället för plantor, frön och kunskap. Att tala illa om andra medlemmar och att sprida lögner ger inga pluspoäng i slutet, det skapar bara dålig stämning i föreningen/sällskapet.

Jag själv är nog mest att räkna som en liten spretig buske (om vi ska jämföra), som trivs med att växa upp där under anda stora träd. De som jag räknar som kunniga förebilder och ”jättar” i min värld av trädgårdsintresserade människor.

Jag är lycklig över att enbart fått träffa generösa ”jättar” någon björk syns inte till bland de som är mina förebilder.

Här i norr har vintern nu kommit sedan flera veckor, och nu finns det tid att söka gemenskap med andra växtintresserade hos närmaste trädgårdssällskap.

Gör så om du inte redan har hittat den gemenskapen, där i en förening kan du växa i ditt intresse för växter och odling, kanske du så en dag känner att du vuxit så pass att du kan börja dela med dig till andra av ditt kunnande så de också kan växa. Men bli aldrig som en stor björk som förvisso är ståtlig och fin, men ack så svår att växa upp i närheten av.

---

En glimt av trädgårdslycka tändes inom mig igen, inget kändes hopplöst i trädgården längre, trots att den nu är djupfryst.
Så pass mycket trädgårdslycka kom över mig att jag skrev detta inlägg här på bloggen, (wow!) som ju liksom legat i vila nu en tid när ju ändå inget finns att visa från trädgården.

Nu lite mer trädgårdslycka: Blommig fredag, hos Helena med fina bloggen Bland rosor och bladlöss finner ni en länksamling full av trädgårdslycka.
Kika in där själva och se.

Trevlig helg!

En stjärna av papper lyser i fönstret, den får ge inspiration denna blommiga fredag, när det saknas riktiga blommor utomhus.