Krysantemum

Chrysanthemum morifolium

Jag är en sådan person som har svårt att kasta krukväxter som blommat över, eller som egentligen står bortom all räddning. Finns det liv så finns det hopp.
Det gäller för de flesta växter, utom för Krysantemum.

Denna slit-och-släng blomma har bara ett kort liv här hos oss från det att den kommer hit från butiken.
Här görs nu längre inga fruktlösa försök till räddning och om-blomning när den börjar vissna, det är helt enkelt inte lönt mödan att lägga ned arbete på en växt som denna.

Allt arbete med att hålla plantan vid liv någon längre tid är fruktlöst då vi inte kan erbjuda krysantemum det som den vill ha för att trivas.
En temperatur på 16º C och lagom luftfuktighet.
Det är helt enkelt för varmt inomhus för denna växt och även för torrt.
Att vräka på med vattenkannan är inte heller bra utan det fortskyndar bara det sakta döende som påbörjas när man köper blomman i butiken.

Följande problem brukar förr eller senare alltid drabba våra krysantemum:

Blad och stjälkar vissnar = plantan står för varmt.
Blomknoppar torkar ut = jorden i krukan är för torr.
Bladen gulnar = för fuktig jord.
Blommorna ruttnar = blommorna har duschats.
Bladen mörknar och blir svarta = plantan står för kallt (utomhus om sommaren här i Norrbotten)
Spindelväv som snabbt sprider sig över plantan = spinn. Oundvikligt då plantan blir sjuk av de missförhållanden den tvingas utstå som krukväxt inomhus.

Trots allt ovanstående så köper ändå min fru hem Krysantemum ibland. Hon gillar den.
Just nu har vi en gul sådan som likt ett fyrverkeri lyser upp några dagar av längtan till vår och värme.
De gula blommorna får bli en tröst då våren dröjer, en vitaminchock för min längtan efter vårens första blomma.

Nu får vår krysantemum även lysa upp här på bloggen.
Gul och grann en påskdag som denna då ingenting blommar i vår trädgård.
En tillfällig blomning som får sprida lite glädje så länge den pågår.