Tazett

’Totus Albus Grandiflorus’

Det nya året börjar med att några tazetter Narcissus papyraceus blommar inomhus.
Jag gillar dessa enkla och doftande lökväxter. Tyvärr är de inte vinterhärdiga för vårt klimat, så efter blomningen är det ingen idé att spara lökarna. Tazetten är vildväxande i västra medelhavsområdet.
Jag har provat spara lökar en gång, men de orkade inte blomma alls året efteråt.

Enligt historien så är det den starkdoftande tazetten som gett namn till sitt släkte narcisserna.
Det var skalden Homeros som kallade denna blomma för Narkissos på grund av den starka och nästan bedövande doften.
Narko betyder bedöva.
I en gammal bok hittade jag det vetenskapliga namnet Narcissos tazétta, men nu används istället Narcissus papyraceus om denna växt. När och varför man bytte namn vet jag inget om.

Det är lätt att driva tazetter i blom, de behöver inte ens planteras i jord, det räcker att trycka fast lökarna i grus eller småsten, sedan vattnar man så att vattnet är strax under lökarna. De kommer att känna av fukten och få rötter som kan dricka det som de behöver.
Det är viktigt att lökarna står ovanför vattenytan då de kan ruttna om det blir för blött innan de börjat att växa.
Man får passa med vattenkannan för den fina blomningen tar snabbt slut om lökarna får torka.

För fem veckor sedan.

Det tar ungefär fem veckor att driva lökarna i blom, de blir lätt långa och gängliga då de ränner iväg av värmen inomhus, men ute skulle de snabbt frysa ihjäl, så hos oss får de ränna som de vill innan blomningen är över.

I Kina odlas ofta dessa blommor för att fira in det nya året, och så gör också jag.
Lite vårfägring mitt i vintern kan komma till pass när den riktiga våren känns långt borta.