Konjaksknölkalla

Amorphophallus konjac

I de tropiska delarna av Asien har Konjakknölkallan sitt ursprung. Hos oss med ett kallare klimat än så går den att odla som krukväxt. Från en knöl växer blad fram när våren kommer, och när höstens mörker gör dagarna kortare så vissnar plötsligt hela plantan för att gå i vila över vintern.

Jag ställer då krukan bakom en gardin och låter bli att vattna den.

Vintern är lång och det gäller att komma ihåg vad som finns nere i jorden i den till synes tomma krukan. Jag har en gång fått söka efter konjaksknölkallans knöl i en säck med kasserad blomjord och bland döda växtdelar. Jag hade då helt glömt bort att den fanns där och den åkte i soporna med gamla amaryllislökar och vissnade julblommor när de fick ge plats för nya krukväxter.

Det var tur för konjakknölkallan att säcken med gammal jord inte hann bäras ut i vinterns kyla.

Efter utflykten i soporna så är nu dess kruka väl märkt och den började växa som inget hade hänt sedan när våren kom.

Än är den knöl jag har ganska liten, som en clementin ungefär. Stora knölar kan väga flera kilo.

Förra året växte två små nya knölar fram bredvid min fyra år gamla knöl. Även de har fått blad i år, de har jag nu planterat i en egen kruka.

Ur den knopp som reser sig från jorden kryper så en märklig varelse fram.

Är det en reptil?

Varelsen öppnar sakta sin käft och sträcker ut sin tunga...

Nej det är förstås ingen reptil denna gång heller utan det är bara Konjakknölkallan som vecklar ut sina blad.

Eftersom den vecklar ut blad nu så kommer den inte att blomma i år heller utan behöver ännu ett år på sig att växa sig större.

En Konjaksknölkalla kan ibland behöva tio år för att ladda upp och växa till sig innan den till sist blommar.

Hela växten blir när den blommar upp till 150 centimeter hög.

Konjakknölkallan blommar med en stor rosa-lila tratt och ur denna skall det resa sig en stor kolv. Växten kallas ibland även för Djävulstunga här i Sverige men artnamnet Amorphophallus lär betyda, rakt översatt; 

Oformlig penis.

 Det förstår man när man ser dess blomma.

När den blommar så skall den lukta som ruttet kött så det kanske inte är så mycket att längta efter ändå. Den stanken skall locka till flugor som hjälper vid pollineringen.

Ur växtens knöl urvinns en gelémassa som kan användas vid matlagning och vid godistillverkning. Gelé från Konjaksknölkalla är förbjuden inom EU, för varje år inträffar flera fall av förgiftning och kvävning som resultat av att gelén används inom livsmedelsindustrin i Asien.

Det kan dröja många år än innan min Konjaksknölkalla blommar, men jag har ritat en sådan här nedan så ni kan få en glimt av hur blomman ser ut.