Manhattansyndromet.

( To my Engish friends, I hope the translate program is going to work soon. I don´t know what´s wrong.)

Varje år denna tid på året så råder det vi kallar för "Manhattansyndromet" i vårt växthus.
Varje kvadratdecimeter nyttjas till fullo, det är "högt tomtpris" ungefär som på Manhattan.
Vårt växthus är inte så stort men det är högt så frösådden hamnar på hyllor högt över golvet. Att vattna de plantor som finns på hyllorna högst uppe är ett äventyr i sig och skulle få vem som helst på Arbetsmiljöverket att agera.

Vi har en gammal trappstege i trä som fungerar utmärkt att klättra på för att kunna vattna högst uppe.

Små fröplantor i flera våningar samsas med stora Fikonträd och sommarblommor.

Det tar 30 minuter att vattna allt som finns i härinne, en stor tunna med vatten gör att vi har nära till lagomt varmt vatten att vattna med.

Jag fotograferade just före jag vattnade, det förklarar att vissa plantor ser törstiga ut.

Fikonen sitter fortfarande kvar på det fikonträd som bär frukt. Varje år trillar de plötsligt loss före de mognat, de kan bero på kyla eller att jag slarvar med vattningen. Fikonträden kommer från en frösådd från färska fikon för 12 år sedan. Nu är det det fikonträd med de största löven som bär frukt. De två andra fikonträden har starkt flikade löv jämfört med detta.
Nu när odlandet tar mer av min tid som även skall räcka till arbete och familjeliv så blir det lite längre mellan mina inlägg på bloggen.
Ha en bra kväll.