måndag 15 september 2014

En kall vind drog fram...


Trädgården ser ut som förut, men samtidigt har något hänt.
En kall vind drog fram i vårt distrikt och lämnar en sorts förlamande känsla kvar.
En vacker ros försöker ge tröst nu på morgonen, men de iskalla vindarna som kom har gett sina spår.
Har kylan kommit för att stanna?


Vår trädgård har ändå skyddats lite av frosten av de stora träden som finns här, men ändå har kylan nypt i sommarens flor.
Ängarna runt trädgården var grågröna av gnistrande frost.


De iskalla vindarna gör att de växter som gett vår egen värld en sort mångfald nu ger upp, och fryser ned.
Jag kommer sakna alla dessa.




Frosten biter sig fast på cykelsadlar och bilar, för i natt så var det årets andra frostnatt, med tempetaturer ned till fyra minusgrader i vår trädgård.




fredag 12 september 2014

Trädgårdslandet


Den skissade planen som jag byggde efter så gott det gick.
Nu har vi vår egen variant av en 'klosterträdgård'.

Blommig Fredag - Premiär!

Denna sommar har trädgårdslandet blivit färdigbyggt.
Det tog ungefär två år att färdigställa, och det hade varit klart redan före midsommar om jag inte slitit upp ett besvärande diskbråck igen, det gick ju att få hjälp hos en kiropraktiker, men veckorna efter det så vågade jag inte gräva i jorden då jag var rädd att slita upp det igen, så därför drog färdigställandet ut på tiden.

Men redan förra våren hade vi smygpremiär av de första färdigbyggda odlingsbäddarna, men i våras så var det premiär för nästan hela det nya trädgårdslandet då vi startade den senaste tillbyggda delen med att fylla på med ny jord och så in.
I slutet av augusti blev det sista hörnet i trädgårdslandet så till sist också färdigt.


Vårt trädgårdsland är så äntligen färdigt, jag klädde mig i munkhuva för att få rätt känsla till denna  fotografering i vår kloster- och medeltidsinspirerade lilla anläggning.

Trädgårdslandet är inte särskilt stort, bara 6 meter långt och knappt 4 meter brett.
Kanske jag borde gjort det större, men samtidigt har jag ju haft nog med att hinna bygga färdigt detta lilla, så det får bli lagom stort åt oss.
  

Vårt gamla trädgårdsland som fanns på denna plats kvävdes av ogräs, så därför är syftet med detta nya att kunna hålla borta ogräset så länge som möjligt härifrån.

Vår dotter rensade ogräset i midsommartid.

För att hålla ogräset borta från grusgångarna så har jag lagt markduk under gruset i grusgångarna, jag har gjort likadant i odlingsbäddarna, under jorden. Dessutom så ska de rostiga plåtarna hindra rotogräs att sprida sig in till trädgårdslandet (det var ju det som hände förut).







Det är nödvändigt att fylla odlingsbäddarna med fin kompostjord, för den jord som finns här på tomten är näringsfattig och på många ställen är den röd, troligen av järnoxid. (Det kanske förklarar varför vissa växter inte trivs i vår trädgård?)
Kanske vi skulle försöka framställa järn istället för att försöka odla här?

Den röda jorden.



 En av odlingsbäddarna har jag fyllt med sand för att kunna förvara frösådder av perenner.
Förut har dessa små krukor fått stå på grusgångarna mellan odlingsbäddarna, men nu är de nedsänkta i sanden för att inte torka så fort.

Men hur gör jag före vintern kommer?
Bör jag ställa upp krukor med perenna sådden ovanpå sanden så det inte blir för fuktigt?
Om allt fryser till is så kanske många små fröplantor dör.
Kanske de små plantorna borde täckas under vintern för att slippa vinterfukt?



Men trots att jag nu är nöjd över att det nya trädgårdslandet är färdigt så återstår nu att lära sig att odla matnyttiga växter. Bilden ovan visar morötter vi fick av min farbror Bertil och hans fru Rut, de små ynkliga morötterna till vänster är de som vuxit i vårt trädgårdsland.
Det är visserligen sju mil till byn Börjelslandet där de bor, men hur kan det vara sådan skillnad mellan våra och deras morötter?
Kan förklaringen på storleken bero på gallring och vattning?
Jag tror jag får åka på kurs till dem...




Så nu är det bara att hoppas att vårt nya trädgårdsland kommer hålla länge och bjuda på både blommor och grönsaker under många många år.


Nu faller björklöven av och gör att hösten känns påtagligt nära.


Nu är det ju även premiär för säsongens första Blommiga Fredag.

hos fina bloggen Bland rosor och bladlöss.


Ha en bra dag, hälsningar/Hans.


onsdag 10 september 2014

Stjärnlobelia

Laurentia hybrida
Här en sommarblomma med 'stjärnstatus', som börjar blomma när sommaren är slut, så trots att den räknas tillhöra sommarblommorna så är det nu som stjärnlobelian öppnat sina knoppar.


Stjärnlobelia växer vilda i Australien, så den klarar ju inte några vargavintrar, utan de räknas till sommarblommorna här hos oss.
Den trivs som de flesta sommarblommor, men den gillar inte om jorden blir för fuktig under en längre tid, så därför är det bra att låta jorden torka upp mellan vattningen.


Jag hade aldrig ens hört talas om denna växt förrän jag fick en planta av min trädgårdsvän Kjell-Benjamin i Piteå, han hade sett den hos en granne, och hade i år sått egna plantor.


Han bad mig ta egna frön från den här plantan, men jag är lite orolig för hur det ska hinna med att mogna fram frön när den blommar först nu.
Kanske jag får flytta in krukan med stjärnlobelian till växthuset om det blir risk för frost.
Det har ju liksom varit snubblande nära nattfrost här, med bara noll grader två nätter förra veckan.

Om jag får frön från plantan så är det viktigt att så dem tidigt nästa år för att de ska hinna med att blomma, jag har läst att man bör så dessa frön redan i januari-februari månad.


De stjärnformade blommorna får en annan form då de blommat en tid, men de är vackra att se på då med.


Tack än en gång Kjell-Benjamin för den fina stjärnlobelian.

söndag 7 september 2014

Gullvippa

Sinacalia tangutica/Ligularia tanguitica
En av trädgårdens nya perenner denna sommar är en gullvippa.
Jag köpte den i somras vid ett besök hos Wennestigs trädgård i Hortlax, och jag har planterat den på en plats där jorden oftast är lite fuktig, växter i ligularia-släktet brukar ju föredra att växa något fuktigare.


Det var framförallt bladens form som drog till sig mitt intresse.


Jag har väntat på att plantan skulle börja blomma, men när de små knopparna öppnat sig så bjöd de ju inte på någon överväldig blomsterprakt precis, men som sagt, det var för de fina bladens skull jag köpte gullvippan.



Jag har sökt information om just denna ligularia, men knappt funnit något annat än att det är en växt för fuktig jord som ska vara praktiskt taget härdig i hela landet som blommar på sensommaren eller under tidig höst.

Plantan blir ungefär 70 centimeter hög.






fredag 5 september 2014

Wennstigs trädgård i Hortlax.


I juli månad så följde jag med en min kompis Jan på en runda bland några av trädgårdarna som var med i 'Lands öppen trädgård'.

Den första trädgården vi besökte var Bengt och Marianne Wennstigs skapelse i Hortlax, strax utanför Piteå.
Eller trädgård och trädgård, det här är mer av en anläggning än en vanlig trädgård.



Min kompis Jan hade besökt denna trädgård förut, och nu ville han visa den för mig.
Jag försökte fotografera under tiden som vi gick runt, men bilderna ger ingen rättvis bild över anläggningens storlek, inte heller visar någon av de hur mycket folk som faktiskt var där då.
Jag passade på att fotografera när det inte var någon just där framför mig.

Om du klickar på bilderna så blir de större.


Den stora plantan av ullvide till höger på bilden ovan var Jans favorit.


En pergola anslöt från entrén till ett av trädgårdens hörn.




Hela trädgården skall ha flyttats dit för några år sedan, från en annan gård i området där de bodde förut.
Vilket otroligt jobb!


Mitt i trädgården finns en stor damm och det finns även en mindre damm, och vi såg en och annan fisk där.








Nu finns en chans att delta i en kurs om trädgård där Marianne Wennstig är ledare, i ett hus i denna trädgård om jag förstått saken rätt.
Bor ni i närheten, så missa inte detta tillfälle.

Läs mer om det på Hortlax trädgårdsällskaps hemsida.


Den välfyllda parkeringen skymtar till höger på bilden ovan, när vi kom dit var där redan fler än 20 bilar. De hade flera parkeringsvakter som höll ordningen, ja detta mina vänner var otroligt väl organiserat dagen till ära.

På gården fanns även försäljning av olika produkter, café och även loppis och de hade en egen 'handelsträdgård' där ovanliga plantor fanns till försäljning.



Till den här trädgården åker jag gärna fler gånger, för jag har en känsla av att jag bara hann med att se en bråkdel av allt som finns där.
Där finns mycket kvar att upptäcka.

Läs mer om trädgården här!

söndag 31 augusti 2014

Taggreva

Echinocystis lobata

Av Berit med fina bloggen My rented garden  fick jag  frön av taggreva.
Jag petade ned frön på olika platser i trädgården redan i september förra året, sedan fick de ligga kvar i jorden över vintern för att stratifieras, annars hade inte fröna grott.

Kanske var det ungefär tio frön som började växa. Taggreva är en ettårig klätterväxt och kan nå en höjd av 250 centimeter, men hos oss blev den högsta bara ungefär en meter hög.
Det är bara en planta som fått en frukt, de övriga torkade ihjäl av den torka och värme som var när vi var bortresta i juli, men taggrevan som klättrar på vår hänggran klarade torkan och orkade med att bilda en frukt.


Taggreva kallas även för amerikansk vildgurka, det kanske är mer korrekt för den har ju inga vassa taggar, det som på bilderna ser ut som sylvassa taggar är lena och mjuka.

Jag har tyvärr inga bilder på de små blommorna som fanns på plantorna i midsommartid.


Även bladen är dekorativa, och nu hoppas jag att nattfrosten dröjer så taggrevans frö hinner med att mogna så jag kan peta ned dessa i olika rabatter, men denna gång ska jag välja platser som inte torkar ut om sommaren.



Tack än en gång Berit för frön av denna spännande och lite ovanliga växt.