tisdag 22 juli 2014

Ängsnävan 'Splish splash'


 En näva blommar nu i vår trädgård, men jag har inget minne av att jag skulle ha planterat in den här hos oss.
Den har liksom bara dykt upp, kanske den följt med i någon kruka med en annan växt?
Den är så fin att jag vill visa den här.


Kronbladen är vackert melerade, växten påminner i stort om ett midsommarblomster, men de har ju blommat över för flera veckor sedan, så jag kollade upp och såg att det här är en ängsnäva med namnet 'Splish Splash'





lördag 19 juli 2014

Än är natten ljus i norr.


Jag kom just in efter att ha fotograferat lite för att visa hur ljus natten ännu är i Norrbotten.

Jag älskar ljuset om natten.






Ännu en tid finns den ljusa natten kvar för att så sakta mörkna mer och mer.
Men det tänker jag på en annan gång, just nu badar jag i ljuset som kommer från midnattssolens land några mil norr om vår trädgård.
Där, norr om Polcirkeln där solen aldrig går ned om sommaren.

Vem kan sova när natten är så här ljus?

Solnedgången, som var den första  av dessa som jag fotograferade, bilderna på växterna fotograferade jag en halvtimme senare...

fredag 18 juli 2014

Knölal

Alnus incana f. Gibberosa

Här visar jag nu en riktig favorit, som jag önskat till vår trädgård i många år.
Jag vet att knölalen har en viss samlarstatus bland oss växtjägare, för den finns inte till salu hos varje handelsträdgård direkt. Och där den går att köpa så kan den vara ganska dyr.
Men nu när jag fått en så har jag haft svårt att bestämma mig för vart jag ska plantera den.

Än är ju vår knölal ganska liten men jag vet att den så småningom kan växa upp till ett ganska stort träd, som fullväxt kan den visst nå en höjd av åtta meter, så det gäller ju att tänka på att den ska få det utrymme den kräver.


Knölalens blad påminner mer om gråal än klibbal, så det känns bra, då gråal klarar kallt klimat bättre än klibbal.
Knölal kanske är en knölig variant av gråal?
Jag läste att gråal inte vill växa direkt i lerjord, så då föll liksom den nedre delen av trädgården bort som möjlig plats för knölalen. Där finns bara lerjord.


Eftersom stam och grenar är täckta av knölformade utväxter så är knölalen ett spektakulärt träd som kräver sin plats så att man kan se trädet hela året, den vackra stammen är ju inget man vill gömma i trädgårdens bortre delar, nej den måste ju få stå så att den alltid syns.
Problemet var att alla sådana platser redan var upptagna av andra växter, men nu har ett ullvide fått flytta på sig så att knölalen ska komma till sin rätt så småningom.


Vår knölal har jag fått av min trädgårdsvän Kjell-Benjamin, den har klarat att övervintra utomhus i kruka hos honom i Piteåtrakten, så den borde ju klara klimatet även här i vår trädgård.
Tack än en gång för det fina trädet Kjell-Benjamin!


tisdag 15 juli 2014

Brekkavide

Salix phylicifolia ´Brekkavier´

Vår senaste nykomling bland trädgårdens växter kommer från Island. Där kallas den för ’Brekkuviðir’

En växt med ett sådant namn känns exotiskt och spännande, trots att detta bara är ett vide. På Island används viden för att skapa lä och just denna sort passar bra att anlägga häckar med.
En islänning borde väl klara vårt kalla klimat utan att klaga?

Brekkavide ska klara klimatet i praktiskt taget hela vårt land, upp till och med växtzon 8.


Bladen är glansigt gröna och busken bryter lätt nya skott om man klipper den, kanske just därför som den passar bra som häckväxt?


Ja, egentligen kommer vår nykomling bara från Skellefteå och Rydlinge plantskola som vi besökte här om dagen. Men ursprungligen kommer brekkavidet från Island, det hittade vägen in till vårt land via försöksgården i Öjebyn, och sedan några år ingår det bland härdiga växter som förökas och säljs på vissa plantskolor i norra Sverige.

Nu växer den på en av trädgårdens mest blåsiga platser, med mager och eländig jord mellan stora björkar, för att så småningom förhoppningsvis växa upp och skydda andra växter från den jobbiga vinden.


fredag 11 juli 2014

Näckros i kruka.


En näckros blommar nu i en vattenfylld kruka, den skänker lugn och ro där den flyter på ytan.
Näckrosen hämtades hem för två år sedan, men blommar först nu när den fått en större kruka att växa i, en som kan erbjuda ett visst vattendjup.
Där bredvid blommar sköldmöje, som ger ett visst oborstat och vildvuxet intryck bredvid den perfekt formade näckrosen.


När man inte har något vatten i trädgården så kan en vattenfylld urna ge ett vattenblänk som för tankarna till en liten skogstjärn långt borta från stress och krav.
Med lite fantasi så kan man se gammelgäddan som lurpassar där under, men som sagt, då behövs en stor portion fantasi.

Esox lucius
Nej, gäddan bor inte i vår vattenfyllda kruka, just denna bor i akvariet på Lycksele djurpark.

Den vita näckrosen hämtades från en sjö i närheten där de växer i tusental.


Näckrosen växer i en mindre kruka som har övervintrat mörkt och svalt i vår potatiskällare.
Jag provade en gång att försöka vinterförvara en näckros i ett dike här bredvid vår trädgård, men den plantan dog, kanske för att där bottenfrös på vintern.
I naturen växer den vita näckrosen så djupt att där aldrig fryser om vintern.

Vi badade just i denna näckrosornas sjö, och där har knappt någon näckros hunnit börja blomma ännu.
Men om en vecka står nog sjön i sitt vackraste flor,
Men nu får vi tjuvstarta och se lite näckrosblomning här hemma.


Näckrosen är den största vildväxande blomman i Sverige, och att den kan blomma i en liten kruka gör att ett visst skimmer av det vackraste vilda nu finns i trädgården.
Om än i mycket blygsam skala.


Den stora svarta krukan har givetvis inga hål i botten, och den såldes ut mycket billigt förra sommaren hos en av stadens blomsterhandlare.
Jag såg direkt vad jag kunde använda den till, för en glaserad kruka ger ett lugnare intryck än vad en hink hade gjort.

Det gäller ju förstås att tömma den stora krukan på vatten när nattfrosten kommer på riktigt, men just nu känns det väldigt långt borta. Som om sommaren kommit för att stanna för alltid.

onsdag 9 juli 2014

Sköldmöja

Ranunculus peltatus


I en vattenfylld urna blommar nu sköldmöja här hemma hos oss.
Jag fick syn på de vita blommorna när barnen badade i en sjö utanför Lycksele för några dagar sedan.
Längs med hela stranden fanns uppspolade revor med vita blommor.


Där på stranden skulle de ju ändå inte klara att slå rot, så några revor fick följa hem till oss i en vattenfylld försluten påse.


En bra bit ut i sjön fanns massor med vita blomster av sköldmöja, trots att denna växt räknas som vanlig i nästan hela landet, så har jag inte lagt märke till att de växer i sjöarna runt vår by.


Något svårt ogräs såg det ju ändå inte ut att vara där i Lappland, och vita blommor är ju fina,  kanske jag på prov planterar in någon reva bland de vita näckrosor som finns i en av de sjöar där vi brukar bada.

Men jag tror att sköldmöjan vill kanske växa ganska djupt, så att det blir frostfritt under vintern för rötterna. Det kanske inte blir så enkelt att plantera in dessa blomster som jag först tänkte att det skulle vara...


tisdag 8 juli 2014

Jordgubbar, nej tyvärr!


Igår och idag så har folk ringt mig och undrat om vi säljer jordgubbar.
Jag frågade mannen som ringde senast varför han trodde att vi sålde jordgubbar, och han förklarade att vi heter ju Svanå trädgård, och en trädgård kanske har sådana att sälja.
Hm...

Nej tyvärr, vi har knappt några plantor ens, och bär blir det inte många av.
Jag förklarade att det här ju bara är en trädgårdsblogg som ju inget har till salu.

Sedan sökte jag och såg att bloggen finns att hitta på Gula sidorna på Eniro.
Det ser precis ut som om vi hade en handelsträdgård där, även om adressen till bloggen också finns med.



Men för att kanske upprepa mig nu så vill jag förtydliga att Svanå trädgård är endast detta, en trädgårdsblogg.
Sedan är det ju förstås trevligt om någon fler hittar till bloggen och gillar det som finns här.

Hur är det med Er andra som bloggar om trädgård, finns ni också att finna på Eniro?
Nej något inlägg om hur man odlar jordgubbar blev ju inte detta, det måste vi nog lära oss själva först.


Några ovanligt knöliga jordgubbar fick plastögon för att fotograferas och blev genast små lustiga figurer som får vara med här.


tisdag 24 juni 2014

Rosa maskros



Taraxacum psendoroseum

I vår trädgård har en lite annorlunda maskros just blommat.
Den heter rosa maskros, och den skiljer sig från de andra tusentals maskrosor  som blommar på ängarna vid vårt hus.

Men är den verkligen rosa? Jag har visserligen bevisligen defekt på färgseendet, men hur rosa blev det här?
Men det spelar ju mindre roll, denna maskros är min favorit bland områdets alla maskrosor.



Så plötsligt var blomningen över, och knoppen slog ihop igen.
Jag hoppades på att den åter skulle öppna sin knopp och visa sin blomma igen, men där fick jag tji!


Blomningen var över, och när knoppen sprack upp igen så blev det en fröboll av det hela.
Så stod den under några timmar sedan jag upptäckt fröbollen, jag hann precis med att fotografera den, sedan hade fröna blåst av.
Några fann jag på gräsmattan bredvid, de flyttade jag in i rabatten igen vid denna planta.
Men de flesta var borta, de kanske svävat iväg mot nya äventyr?


Den rosa maskrosen lär härstamma från Kirgistan, och är kanske en riktig tuffing som nu överlevt en vinter här i vår trädgård.


Vår maskros är frösådd av min blogg-och trädgårdsvän Helene, här nedan kan du läsa om hur hon gjorde för att så maskrosor utav det ovanliga slaget:

Tankar om och från min trädgård / maskrosor.

Tack igen Heléne för den här fina maskrosen.

söndag 22 juni 2014

Ogräsrensning!


Idag har vi fått hjälp av vår dotter Elin att rensa ogräs från rabatter och trädgårdsland.
Det är tur, för ogräset växer snabbare än vårt ogräsrensande.

Hon tycker dessutom att det är roligt att rensa ogräs och plantera.
Trädgårdslandet gillar hon speciellt, för där växer ätbara godsaker som sallad, dill, rädisor och gräslök.
Hon väntar på att morötter, jordgubbar, smultron och sockerärtor också ska bli färdiga att smaka på.



fredag 20 juni 2014

Fraserazalea

 Rhododendron Fraserii

Vissa växter klarar sig endast med nöd och näppe på vår nordliga breddgrad.
En av de småbuskar som jag hoppades skulle klara vårt bistra klimat i Norrbotten, men som jag sedan nästan gett upp hoppet om är denna lilla azalea som jag köpte för fyra år sedan.

Efter den första vintern hade snön knäckt de största grenarna, och efter andra vintern så hade sorkarna ätit praktiskt taget allt som fanns kvar att äta från den.
Läget såg minst sagt hopplöst ut för den lilla azalean, men den fick stå kvar då den ändå var vid liv, åtminstone på en gren.


Sedan dess så kom fraserazalean att stå som en halvdöd buske, och jag hade nog gett upp hoppet om den, men det var enklare att lämna den kvar än att gräva upp busken eller klippa ned de torra grenarna.
I år har den latheten belönat mig i form av att den lilla azalean plötsligt vaknat till liv i några av grenarna, lite här och lite där, och den bjuder dessutom på en vacker blomma.

Inte mycket för världen, men en sann tröst för ett förut så hopplöst läge.

Du kan läsa mer om denna azalea här!


Nu får de torra grenarna stå kvar, så kan man hoppas på att detta någon gång ska bli en riktigt snygg azalea som ska blomma med många blommor.
Det viktiga är att inte ge upp för fort, tålamod är en dygd.

onsdag 18 juni 2014

Svart klocklilja

Fritillaria-camschatcensis

Man blir så glad då en ny växt överlevt sin första vinter här, och blommar redan den första sommaren.
Även denna goding fyndade jag  på en växtmarknad. som jag var till förra året.

Växter med mörka, nästan svarta blommor fascinerar då de ju inte är så där jättevanliga.
Men helt svart är inte denna blomma. I motljus så anar man en glans av purpur i det svarta.


Den svarta klockliljan finns vildväxande i Nordamerika och i Ryssland, så den borde ju trivas även här i vår nordliga trädgård.

Men de senaste dagarnas kyliga vindar måste få den att undra vad som hänt, det var snubblande nära nattfrost här om natten, och lätta snöflingor yrde ur ett kallt moln några minuter.
Kanske jag själv blev mer chockad av det än vad denna lilla primadonna från Alaska blev.

Men en fördel med det kyliga vädret skulle kanske vara att vissa perenner blommar några dagar längre än normalt, då de annars snabbt blommat över.


När jag läst lite om den här för mig nya växten så ser jag att den vill växa i fuktig jord, och den kan sprida sig lätt med sidolökar.
Kul.
Jag hoppas att vår än så länge lilla och enda lök snart blir många fler.


Några liljebaggar behöver vi inte oroa oss för här, de som finns väljer att äta på gräslöken istället, men liljorna får stå ifred.

lördag 14 juni 2014

Skogsvallmo

Hylomecon japonica
Nu blommar vår skogsvallmo som bäst.
Den växer i skuggan av några träd, och ser ut att trivas riktigt bra.


Skogsvallmo passar bra som marktäckare, och den sprider sig sakta med underjordiska utlöpare.
Plantan blir ungefär 20 centimeter hög.
Den blommar tidigt på sommaren med gula enkla blommor.


Skogsvallmo härstammar från Japan, men är trots det en riktig tuffing som klarar ett liv i Norrbotten utan att bekymra sig för det kyliga klimatet.


Tyvärr så är skogsvallmo en av de perenner man mycket sällan ser till salu i butiker, och man kan undra varför?
Jag köpte vår planta på en växtmarknad förra året, där det fanns några plantor med skogsvallmo, jag hade länge önskat en sådan, så jag knep en direkt jag såg den!

Namnet skogsvallmo är ju riktigt romantiskt på något sätt, det låter så vanligt, men ovanligt ändå.


Nu får vår skogsvallmo växa och bli hur stor den vill, för den är ju en riktigt rar växt tycker jag.