onsdag 29 januari 2014

Nytt nummer!

Trädgård Norr, Nr.1/ 2014
Nu kommer årets första nummer av tidskriften Trädgård Norr.

Tidskriften har de senaste åren vuxit i antalet sidor och nu är den 40 sidor tjock, jämfört med de 16 sidor som var när tidskriften startade.
Den var bra redan då, och den har ju inte blivit sämre av att ha fått fler sidor med fler reportage från trädgårdar i kallt klimat.

Här får vi följa med till familjen Brembergs trädgård vid Arjeplog och läsa om hur de lyckas så bra med grönsaksodling där vid Hornavans strand.

Kjell Olsson berättar utförligt om hur han förökar orkidéer, ett projekt som för en okunnig som mig till synes verkat omöjligt, så det är intressant att läsa.

Vi får läsa vidare om EllaMaj Wikström Johanssons och Thure Johanssons vackra och innehållsrika trädgård i Lycksele, som för tankarna till sydligare breddgrader, sedan får vi lära mer om kornettblommor av Ingrid Lindskog och sedan se och läsa om de underbara dagliljorna som finns i Ingrid Moholms trädgård vid Piteå.

Det är det jag gillar bäst med denna tidskrift, att den har med reportage från vanliga och ovanliga trädgårdar här i norr där klimatet är kallt.
Nästa gång kanske en trädgård nära dig är med?
Vem vet...

Vi får i detta nummer även lära mer om de fåglar som finns i trädgården om vintern, denna gång berättar Jan Andersson om mesar och tuffingar vid fågelbordet.



Även i detta nummer har jag haft förmånen att få skriva en krönika som handlar om vad man kan göra för att uppskatta det vintern har att ge till trädgården, även om man som jag själv tycker illa om denna årstid.

Vintertrist eller vinterlek?

Varje vinter så blir den trädgård som vi har mer att likna vid en öken, en karg plats utan någon växtlighet att glädjas åt. Det känns som en evighet tills de första vårblommorna visar sig i vår trädgård.
Jag gillar inte vintern men trots det så bor jag i en av de byar som har det kallaste klimatet i Norrbottens kustland.  Det är ofta några grader kallare i vår by än vad det är nere vid Luleälven.
Mörkret gör en inte särskilt glad, och snön är bara i vägen för mig, och medför ett tungt arbete som snöskottning allt för ofta.
Men allra värst är kylan.
Jag hatar sträng kyla, något i min kropp skriker då att det är fara och färde, och jag håller andan mentalt sett för att klara denna svåra tid. Vad kan man då göra för att stå ut denna vintertid om man som jag älskar värme och växter?
Den hemska vintern beskrivs så bra i dessa rader av Eyvind Jonson;

Björkalléerna stodo stela och överrimmade och då och då föll en kvist,
klingande, bröts av för ingenting och fick bli liggande.
Alla ljud hängde ekande och klara kvar i luften som var grön av ilsken kyla.
Och stadens befolkning höll sig efter råd och lägenhet inomhus.

Februari är en månad som bromsar tiden, en kloss under vagnshjulen,
en press som trycker samman och gör mindre och fattigare.

Ur Eyvind Jonsons roman Stad i mörker.

Att emigrera som vad Eyvind Jonson gjorde är ju inte något alternativ just nu, så jag fick tänka i andra banor. Tänk om man kunde använda sig av vinterns ruskigheter för att ha lite kul?
Man kunde kanske använda den jobbiga snön och besvärliga isen för att göra trädgården till en mer intressant plats att vara i (om det nu inte är för kallt förstås) men då var frågan, till vad jag skulle använda den ruskiga snön.  Att åka skidor på? Nej knappast, det ligger liksom inte för mig, möjligtvis kan man ta sig någon kortare tur med skidorna framåt slutet av mars månad, men något i stil med vasaloppet är det ju liksom inte frågan om.
Jag har alltid beundrat trädgårdar och parker i södra Europa som ofta har vita statyer av marmor, de verkar så kulturella på något sätt som jag aldrig ens kan komma i närheten av i vår egen till synes fattiga trädgård. Att lägga ut tusentals kronor på ett inköp av marmorstatyer finns inte i min budgetplan, så sådana planer är ju bara att glömma. Eller?

Då kom jag på att jag kanske ändå kan få en trädgård med vita statyer. Snön är ju vit.

När jag hade testat och sett att det var fullt möjligt att bygga liknande statyer av snö, och när jag bestämt mig för att våga leka med snön trots att jag är vuxen så växte det fram några vita statyer även i vår så ökenkarga vinterträdgård.
Nu håller jag inte längre andan när jag passerar genom trädgården, nu ler jag istället, och hoppas på fortsatt kyla som gör att de vita statyerna av snö kan stå kvar hela vintern lång.
Till sist ett litet tips till dig som kanske inte vill fylla trädgården med stora statyer av snö, men som ändå vill göra något med snön (annat än skotta undan den) gör då snölyktor istället, eller varför inte lyktor av is? Vi gör fina islyktor genom att fylla ballonger med vatten som sedan får frysa några timmar utomhus. De ger ett fint sken, och när de lyser i vintermörkret så kom jag att tänka på att inget mörker är så stort att inte det minsta ljus kan lysa upp och förändra för en stund.
Ja, nu går vintern lite lättare att uthärda, men jag längtar förstås ännu efter vårens första blommor i vår trädgård.

---

Jag skriver även om våra islyktor som man lätt gör av ballonger, men den bilden fick inte plats i tidningen, så den kommer här istället:


Lär mer om hur du själv kan göra sådana islyktor.
Se filmen själv hos Moseplassen, Norges största trädgårdsblogg.

Kanske även du vill bli prenumerant på denna utsökta tidskrift, som riktar sig till oss som odlar trots att klimatet är kallt...

Läs mer om hur du gör på Trädgård Norrs hemsida.

2 kommentarer:

  1. Åter igen ett fantastisk nummer av 'Trädgård Norr'.
    Härliga bilder, massor av inspiration och information att se och läsa.
    Dina krönika Hans är det första jag alltid läser. Blev så glad över att få se dina fina snöfigurer även i tidningen.
    Håller med Hans om att prenumererar ni inte på tidningen missar ni något så.... Gör det! :=)

    Ha det bäst!

    SvaraRadera
  2. Tack för din fina krönika i "Trädgård Norr", Hans.

    /Agnetha på skäret

    SvaraRadera