Hjortron

Rubus chamaemorus

Inte långt från vår trädgård, kanske två minuters promenad, förbi de vilda hallonen och vidare in i skogen finns en liten hjortronmyr. Den är inte stor och man kan som mest finna ungefär en liter hjortron där.
Trots att det är så nära vår trädgård så är det en helt annan värld där.
Mitt i den mörka skogen öppnar sig en liten glänta där nästan inget annat växer än små dvärgbjörkar, gräs och Hjortron.
Djupa vattenfyllda hål finns här och där så man får passa vart man kliver.
Det är inte ofta vi ger oss in i skogen numera, det är bara när vi söker Hjortron, i slutet av juli månad.
Sedan vi fick barn är vi alltför sällan där.
För någon vecka sedan pratade vi om hurvida det fanns några Hjortron där alls i år, då sa vår dotter;
-"Vad är Hjortron?"
Som ni säkert förstår så resulterade hennes fråga i ett besök till hjortronmyren här bredvid. Barnen följde med för att se något nytt för dem, två 'stenkast' bort från vårt hus.
Mentalt sett har vi närmare till stan tre mil bort.

Några Hjortron har vi annars inte i vår trädgård, man måste nog vara väldigt entusiastisk för att odla dessa bär i sin egen trädgård, men det är fullt möjligt.
I Norge och Finland har de forskat om hurvida Hjortron lönar sig att odla, och de har funnit några rikbärande och bra sorter.

Här i norr kallas Hjortron för 'Myrens guld' ibland. Det med tanke på bärens färg och kilopris.
Hjortron smakar gott men är inte fullt så söta som Hallon.
Bäst smakar Hjortron som sylt. Varm sylt på kall vaniljglass.

Idag regnar det här efter flera veckor av värme och torka.
Växterna i trädgården tackar förstås men barnen kan inte bada idag.
Ha en bra dag.