onsdag 13 juli 2011

Bärtry / Blåbärstry

Lonicera careulea var. kamtschatica
För inte så länge sedan var det här en okänd växt för mig.
Sedan jag läst boken 'Trädgårdens bär' av Leif Blomqvist så upptäckte jag att här fanns en bärbuske som jag aldrig tidigare hört talas om, och jag fick en längtan att skaffa en för att se om den skulle klara vårt kalla klimat.
Jag läste i boken att Bärtry klarar att växa vid Murmansk i Ryssland och att de växer vilda i östra Sibirien. Där växer inga Blåbär naturligt utan befolkningen på Kamtjatka plockar dessa bär istället och använder dem på det sätt vi använder vårt vilda Blåbär (Vaccium myrtillus).
Bären påminner i smaken som syrliga Blåbär och mognar redan i början av juli månad, men längre söderut skall bären mogna redan i mitten av juni.

Bärtry är goda och ätliga till skillnad från de liknande och betydligt vanligare bären från Blåtry (Lonicera careulea) som innehåller giftet saponin.
Bärtry är nära släkt med Blåtry, men den senare är bara att betrakta som prydnadsbuske till skillnad från nykomlingen Bärtry.


Vi har hunnit skaffa tre buskar av Bärtry, de är ännu små och unga, men redan så börjar de ge bär,
flest bär finns på en buske som jag planterat i fuktighetshållande men ganska mager jord, en buske står i torr sandjord och den ger något färre bär. Den buske som vi planterat i hörnet av vårt trädgårdsland i god jord har i år bara tid för att växa sig större. Den ger inga bär alls, den busken var så liten när jag köpte den billigt för snart två år sedan, det ger nog bättre resultat att köpa lite större buskar.
För att få många bär så ska buskarna stå på en ljus och solig plats, flest bär ger busken då den är mer än sju år gammal. Busken kräver inget speciellt arbete, den kan bli mer än 30 år gammal.
En stor planta skall kunna ge nästan tio liter bär på en sommar.

I vårt land säljs dessa buskar oftast under namnet Blåbärstry istället för Bärtry. Jag vet inte vilket som är det rätta namnet, men fortsätter än att kalla det för Bärtry då jag lärde mig det namnet först.



Bärtry bjuder inte på någon storslagen blomning om våren, blommorna är små och gula, men det är ju inte för att få vackra blommor som vi skaffat denna buske, utan för att få ännu ett bär i vår trädgård.


Bärtry har små och låga buskar som växer långsamt, de kanske inte är de vackraste buskar man kan ha i sin trädgård, men efter ett regn stannar vattendroppar kvar så vackert på bladen och om våren när bladen just skall slå ut så är den fin.

6 kommentarer:

  1. Interesting berry you posted. Here at Gardens at Waters East there are three different Blueberries, but I have to admit, I love them but let the birds have them. I figure they need the many benefits of those berries too! Enjoyed your post. See you soon. Jack

    SvaraRadera
  2. Hans, I wanted to ask if you are involved in Sustainable living. Sweden is so far ahead of the rest of the world in that regard, I was just wondering if you make it a part of your home life too. I have taken some classes in it based on what was developed in Sweden. Jack

    SvaraRadera
  3. Vi har också bärtry, men har tyvärr inte fått några bär. Blomningen var maffig, så jag trodde att det skulle bli riktigt bra i år. Men sen tycks allt bara ha försvunnit. Får hoppas på bättre lycka nästa år...
    Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej
      För att få blåbärstry att utveckla gott om bär, bör två till tre sorter odlas i nära avstånd till varandra .Märk väl. Detta är inte bärtry!
      Bärtry är en svagt giftig bärväxt, med giftet saponin, EJ ATT FÖRVÄXLA.

      Radera
    2. Tack för tips om att buskarna bör planteras nära varandra.
      Leif Blomqvist kallar buskarna för Bärtry i den bok om Trädgårdens bär som han skrivit, det kan inte vara så att du menar busken Blåtry (som ju är vanligt förekommande och giftig) när du skriver att en buske är giftig. Eller är det så att Bärtry och Blåbärstry är helt olika växter?
      Ha det gott!

      Radera
  4. Intressant detta. Har aldrig hört talas om denna bärbuske - med ätliga bär dessutom.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.