söndag 2 april 2017

Älgsäkert läge, del 2


Längs vägen förbi vårt hus står sedan i somras stora burar av hönsnät runt frösådda äppelträd och små rotskott av pelarasp.

Fruktansvärt fult enligt min fru, fult men absolut nödvändigt enligt mig.
Dessa små äppelträd har under flera år blivit mat åt områdets älgar, som smyger fram i sensommarens mörker och äter upp all tillväxt som blivit under året.


 Men sedan i somras så har äppelträden fått vara ifred, älgarna sticker inte ned sina mular genom de taggförsedda öppningarna, de upplevs säkert som vassa och otrevliga av älgarna, vilket förstås var min mening.


Inne i trädgården har vi ett lika gammalt äppelträd som nu är ungefär tre meter högt, och ungefär så höga hade nog även dessa varit också om de inte ständigt blivit förstörda av älg och sork.


Men vackert, nej det är de inte.
Min fru tycker gott att älgarna kan få äta av dessa små träd, bara hon slipper se burarna.
Hon klagade värst från början, så jag gissar att hon vant sig vid eländet nu, eller så river hon burarna själv när tjälen släpper från marken.

Här under en sommarbild då burarna just kommit på plats.

Nu återstår det att se hur de små äppelträden själva trivs med att stå inne i burar, 
Men jag gissar att de skyddas lite från vinden av burarna på denna så ofta blåsiga plats.



Jag har förut provat att försöka hålla borta älgarna med diverse knep som fungerat lite si sådär, om de försöken kan du läsa om  här i Älgsäkert läge, del 1.

Om knepet med burarna fungerar så kommer ju snart nästa problem när träden växer ut ur burarna.
Hur stora burar måste jag då göra? och framför allt vad säger min fru om det?


13 kommentarer:

  1. Ikke dumt :-)
    Vi har ikke elg her, men godt med rådyr. Vi begynte med hønsenetting rundt trærne. Etter hvert som de vokste til, holdt det med netting rundt stammen en stund, og så det greit uten. Elg spiser sikkert mer...
    Vi har satt opp et gjerde på 180 rundt hele eiendommen, men det må jo da være praktisk gjennomførbart.
    Lykke til med videre "elgvern"

    SvaraRadera
  2. Vi bor i skogen - det gör de vilda djuren med!/ din fru

    SvaraRadera
  3. Är jag kanske lite "konstig" som inte tycker att burarna är fula. Det blir lite skulptur över det hela.
    Det blir kanske svårt att ha en bur för var och en. Du ska kanske försöka hitta en enhetlig lösning med någon typ av staket som rymmer alla dessa träd?

    Ha det gott och hoppas att du kommer på något innovativt:-)!
    /Anja

    SvaraRadera
  4. Ja vad gör man inte för att skydda sina odlingar, men fult är det. Lika fult har vi måst ha det här för att skydda våra rödbetor och bönor. Tur att hararna är små.
    Hur du ska utveckla nätkonstruktionerna när träden växer blir en spännande fortsättning ;) Nu finns ju små låga träd och du skulle kunna spaljera träden till låga spaljeer liknade låga staket vilka skulle vara lättare att skydda i framtiden. Älgarna lär vi få dras med i framtiden också.
    Skön söndag!

    SvaraRadera
  5. Ugly or not - if it works do it! Nice to visit you again. I have been out of the country for a month so it is nice to be here and catchup on my favorite blogs. Jack

    SvaraRadera
  6. Hade en kastanj som blev mindre för varje år, liksom blåbärsbuskar så jag förstår ditt problem. Jag skulle dock oroa mig en del för hur formen på träden blir. När de väl stelnat med grenarna rakt upp lär de bli svåra att rätta till och stora träd med den formen blir jobbgt. Varför inte ge äpplena en avlång inhägnad med viltstängsel tillräckligt stort för att träden ska utvecklas fint, kanske 4-5 meter brett och så långt det behövs. Du skulle kunna ha sommarhöns betandes innanför eller några ankor...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset om större inhägnad, för dessa små burar är för små om nåt år.

      Tror inte att jag skulle lyckas övertyga min fru att bygga större stängsel på denna plats, då det är det första man ser då man kommer till oss. Hon tycker redan att jag satt för mycket stängsel där nu.
      Kanske jag måste inleda operation övertalning, eller kanske ett större stängsel kan stå där som en glad överraskning då hon kommer hem från jobbet någon dag?
      Undrar vad som är bäst?

      Radera
  7. Hej, vilka fruktträdssorter tycker du är härdiga och har klarat vintrarna hos er?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äppelträd från Finland, med ursprung från Ryssland klarar sig ganska bra här, även det ryska päronträdet 'Olga'.
      Surkörsbär har det svårt och överlever knappt, det är lite olika mellan sorter. De behöver lång tid för att etablera sig. Men fryser ned ibland vissa år.
      Plommonträd klarar sig inte.

      Radera
    2. Hej, jo men det finns en mängd ryska sorter. Vilka specifika sorter har du personligen bra erfarenheter av?

      När det gäller surkörsbär har jag läst mig till att sorter som Shedraja/Schedraja (stavningen varierar), Huvimaja, Chokoladnaja, Lettisk låg och Nordia ska klara sig bra i relativt bistra klimat i Finland. Om de fryser ner så är det ju bra om de är rotäkta.

      Radera
  8. De äpplen som klarat sig bäst här är 'Borgowskoje' och 'gyllene Kitajka'.
    Har ett surkörsbär från Östergötland som kallas för 'Brunbär' som klarar sig ganska bra och ger goda bär.
    Har även en 'lettisk låg' som aldrig än gett bär, och som vissa år fryser ner och börjar om att växa igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du något tips om var man kan hitta sorten Brunbär? Jag har letat runt men inte hittat så den verkar inte vara vanligt förekommande.

      Radera
    2. Jag kan tyvärr inte hjälpa dig att finna en sådan då jag fick ett rotskott som gåva vid ett besök i Östergötland för många år sedan, men inte tillräckligt länge för att den egna busken har fått rotskott.

      Radera