tisdag 31 juli 2012

Juli


Juli månad är slut, och här visar jag några bilder som jag fotograferat de senaste veckorna.

Först de två Parkrododendron som jag övervintrar i krukor i vår potatiskällare. De blommade underbart halva månaden, kanske det är dessa som man kommer att minnas bäst av alla blommor den senaste tiden...




En Iris från Svanåmyrens glömda trädgårdar har blommat fint och även den vita krollliljan som ännu blommar.
Vresrhododendron, Smirnovi gruppen 'Hellikki'

Rhododendron PMA 'Tigerstedth'

(Bilden här ovan är fotograferad i slutet av Juni, men denna rhododendron har blommat så fint även i juli månad att jag vill visa den här.)



Ovan en orkidé som dök upp på den äng/gräsmatta med vilda blommor som finns vid växthuset.
Jag tror att det är Jungfru Marie Nycklar som har valt att blomma där bland Kattfot och Blåklocka. Här har det aldrig förut blommat en sådan orkidé, men i år så blommar dessa som ogräs i diken vid vägarna, och en har valt att växa här. (Helt frivilligt, utan min hjälp.)

Skogsolvon från en övergiven trädgård vid Svanåmyren.

Enkel Pimpinellros även den från ett ödehus vid Svanåmyren.

Ljus Smörboll, Trollius 'Alabaster'

Persisk gulros Rosa foetida 'Persian yellow'

söndag 29 juli 2012

Perenner för alla trädgårdar

Susanna Rosén och bokförlaget Semic, Sundbyberg 2012.
Här är en bok som jag just köpt, jag har svårt att låta bli böcker om växter och köper någon ny då och då, så snart ryms inte fler böcker i vår bokhylla för trädgårdsböcker.
Jag älskar att sitta och läsa om växter, kan man få för många av sådana böcker?
Den här boken visar massor av perenner tillsammans med information om varje växt.
Perennerna presenteras med vackra bilder som lätt väcker både ha-begär och samlarinstinkt.
Det som gör mig riktigt glad med denna bok är att den visar och informerar om perenner som passar för trädgårdar i hela landet, från Smygehuk upp till platser ovan odlingsgränsen.

Visst har perennerna även här delats in i de olika härdighetszoner som just perenner brukar delas in i, men boken lär även att det ofta är trädgårdens eget microklimat och jordmån som är avgörande om man lyckas med en viss perenn växt eller inte.
Däremot är det skönt att i den här boken slippa den uppräkning av perenner som anses mest lämpliga för Norrland, här gäller alla bokens perenner för hela landet.
Vem skulle komma på att räkna upp perenner som är mest lämpliga att odla i Svealand? Ingen.
Efter att ha läst denna bok fylls man av nya idéer
Bokens författare är Susanna Rosén.
Bilderna i boken har författaren själv fotograferat i olika trädgårdar i hela landet.

Boken visar även på skötsel och förökning av perenner samt planering och plantering av olika perenner.
Så dagens boktips från mig är alltså denna bok.



Varje gång jag läser om Julros Helleborus niger så blir jag glad att den klarar sig bra i vår nordliga trädgård, för den anses svår i de flesta böcker, men även här är det placering och jordmån som är hemligheten om man vill lyckas med sin julros hos oss där tjälen ligger kvar länge om våren.

För några dagar sedan fick vi fint besök till vår trädgård, det var författaren själv, Susanna Rosén som kom hit och fotograferade.
Kanske hon fick någon bild som hon kan använda någon gång?
Jag har tipsat henne om andra trädgårdar i Piteå-trakten som har så mycket mer att fotografera än vad vår lilla trädgård kan erbjuda, men det var ändå roligt att hon hittat till vår lilla plats på jorden, och det var trevligt att träffa henne och hennes familj.



Susanna Rosén

lördag 28 juli 2012

Från gårdagens tidning.


Foto från Cecilia Roslund.


Jag fick en bild till min telefon igår som visar en artikel från Piteå tidningen.
Här kan man läsa om den bussresa som Älvsby trädgårdsvänner gjorde i söndags, de åkte och tittade på fyra trädgårdar varav (otroligt nog) en av dessa var vår lilla trädgård.
Det hela började för flera månader sedan...

När jag visade bilder från vår trädgård vid föreningens årsmöte i mars så ville de gärna komma till vår trädgård under sommarens trädgårdsresa. Jag var väl inte så ivrig att ta mot en busslass med besökare eftersom jag befarade att vi nu i sommar skulle gräva om vatten och avlopp här i vår trädgård, och det som blivit kvar hade inte varit mycket att se, nu har inte det än blivit gjort, men familjens sommarplaner innehöll inte att vara hemma i trädgården och rensa ogräs.
Utan att överdriva så kan jag säga att vi varit bortresta sedan midsommar tills fredag förra veckan.
Vi har bara hunnit hem korta stunder för att tvätta och packa om innan vi åkt vidare.

Jag är glad att jag alls hann klippa gräset före Älvsby trädgårdsvänner kom till vår trädgård på besök, att det sedan fanns något att se här får vi tacka våra vänner Viveka och Mattias som hjälpt oss med att vattna växter och passa huset. Jag hoppas att alla trevliga Älvsbybor som kom hit  visste om att vi varit bortresta och att vi inte hunnit rensa bort Kärringtand och Kråkvicker, som växte höga på sina ställen när bussen anlände.

Men trots allt ogräs här så var det trevligt att träffa Älvsbyborna igen, kanske jag kunde förmedla en avslappnad attityd till det här med trädgård, allt behöver väl inte vara så perfekt?
Det var även spännande med en stor buss här där vägen slutar, men det fanns nog med plats för bussen att vända, annars kanske de blivit kvar här hela dagen.
Det känns bra att läsa om att de sedan åkte vidare till riktigt fina och välskötta trädgårdar, och att vår trädgård sedan i artikeln beskrivs som inspirerande tackar jag för.

Läs artikeln här: http://www.pitea-tidningen.se/nara_dig/artikel.aspx?ArticleId=7049121

Min fru tycker fortfarande att jag låtit lura hit folk, hon tycker inte att vi har någon "riktig" trädgård.
Jag tycker det var trevligast att träffa Älvsby trädgårdsvänner igen samt hinna prata växter med några av dem. Några bilder att visa från den dagen har jag tyvärr inte, jag glömde bort att hämta kameran när bussen kom.

Även idag fylls vår trädgård med folk, men av ett annat slag.
Idag är det barnkalas här med 18 barn + de vuxna.
Barnen bryr sig nog inte alls om det finns ogräs kvar i rabatterna...

Länk till Älvsby trädgårdsvänner: http://www.alvsbytradgardsvanner.se/




fredag 27 juli 2012

Ängsanemon

Anemone canadensis
Ängsanemon Anemone canadensis är en växt som är släkt med Tovsippa och som växer vild i Nordamerika.



Vi fick en planta av några grannar för många år sedan och den har spridit sig lite, istället för en planta har vi nu tre, men jag har läst att det här är en växt som kan ta för sig där den trivs. Den kan på kort tid invadera hela rabatter där rötterna växer fram som om de vore ogräs.
I vår trädgård har de inte blivit nedgraderade till ogräs, tvärtom, jag gillar de vita enkla blommorna som blommar under några veckors tid mitt på sommaren.
Här blir växten ungefär 80 centimeter hög, och de eleganta blommorna vajar lätt med vinden.


På något sätt så påminner de nog mest om höga vitsippor.
Jag har inte sett den här växten i så många andra trädgårdar, kanske för att den har ett rykte om att sprida sig över alla gränser. Jag hoppas att våra än så länge beskedliga ängsanemoner får höra talas om att de borde växa som ogräs, för jag vill ha flera.
Våra plantor växer på en ganska torr plats, kanske de skulle trivas bättre i lite fuktigare jord?
Jag måste testa att flytta en av våra plantor till näringsrik och fuktigare jord, kanske tillväxten tar fart på allvar då?
Nu växer de i en rabatt, kanske de skulle trivas bättre på en äng?



måndag 23 juli 2012

Den bästa utsikten i Stockholm.


Här visar jag några bilder från Stockholm och från vår utflykt upp i tornet på Storkyrkan i Gamla stan.
Jag hade varit där uppe förr men ville nu visa detta för mina barn.

Det här är något av det mest udda man kan göra där, få jag pratat med känner till de guidade visningar som är där varje dag nu under sommaren.
De tar endast med en mindre grupp på ungefär 15 personer vid varje tillfälle, och det är "först till kvarn" som gäller för att få följa med upp. Vuxenbiljett kostar endast 60 kronor.
Visning av tornet pågår fram till och med den 19 augusti.
http://www.stockholmsdomkyrkoforsamling.se/


Ingången upp till tornet sker genom en liten anonym dörr, och man får räkna med att klättra upp de nästan 200 trappstegen innan man når tornets topp.
På vägen upp passerades den smedja som var tvungen att byggas inne i tornet då det byggdes för att inte järnet skulle hinna kallna på vägen upp. Nu är det ett litet museum där.


På vägen upp passerades även tornets mekaniska urverk och kyrkklockorna som på nära håll är riktigt stora, hela tiden berättade den duktiga guiden om tornets historia.
De klockringerskor som fick som straff att ringa i klockorna förlorade så småningom både hörseln och förståndet av att vistas där uppe. På den tiden ringdes det i klockorna betydligt oftare än nu.
Högst uppe i tornet fanns då stadsväktarna som skulle hålla utkik efter eld eller fienden.
Att somna på sin post bestraffades med döden.




Trapporna blev hela tiden smalare och brantare ju högre upp i tornet vi kom, den sista trappan var mer att likna vid en stege än en trappa. Som sagt en riktig strapats att ta sig upp, men den mödan belönades med den bästa utsikten i stan.


Lite nervöst var det till en början för mina barn innan de vande sig med höjden och vinden, rakt under oss låg hela Gamla stan som vi nu fick se från ovan.

Mitt i bilden ovan passerar Västerlånggatan. det kan vara svårt att ana så här från ovan.


Stortorget och Tyska kyrkan mitt i bilden

Till höger syns Riddarholmen.

 Kungliga slottet

På andra sidan vattnet syns Stadshuset, även därifrån är utsikten riktigt bra, men där kan man få räkna med att stå en timme i kö för att få komma upp, det slipper man än så länge göra för att få följa med upp i Storkyrkan.

Sedan bar det av nedåt, och jag kan försäkra er om att den strapats liknande klättringen upp var enkel jämfört med att gå nedför de smalaste trapporna.
Där var det omöjligt att fotografera och samtidigt hålla sig kvar, men här kommer två bilder från de lite enklare trappor som finns längre ner i tornet.



Tornets äldsta del är denna trappa som är en rest av den försvarsanläggning som fanns på denna plats under 1400-talet. En riktigt gammal trappa från medeltiden.
Väl nere igen blickade vi upp på tornet när vi drog vidare genom Gamla stans gator och gränder...


Missa inte denna utflykt nästa gång du kommer till Stockholm nu i sommar.

För dig som hellre håller dig på marken, så bjuder även idylliska Prästgatan på en fin vy, om än inte lika storslagen som utsikten från tornet.

söndag 15 juli 2012

Nattbilder


Jag gick runt i vår trädgård och fotograferade i den ljusa natten.
Vi närmar oss slutet av perioden med så ljusa nätter, jag njuter av ljuset även om det är svårt att sova ibland.
De här bilderna fotograferade jag runt 02:00 tiden.





Vår dotter har en "egen" trädgård. Där bakom träd, buskar och höga perenner har hon en plats för fika.
Nu vill hon ha en damm där. Milda tider, hur skall en sådan få plats där?


Syrenerna har just börjat att blomma i vår trädgård.





Runt vår trädgård blommar lupiner, de flesta fick flytta ut från rabatterna redan för flera år sedan då de snabbt blev fler och fler...
Till vänster syns morgonrodnaden på himlen.
Vem kan sova när nätterna bjuder på sådant väder?

onsdag 11 juli 2012

Fikon funderingar...


Ni som läst min blogg tidigare, eller ni som besökt vårt växthus vet att vi har våra fikonträd där.
Ofta frågar folk hur mycket fikon vi får från träden, och jag får svara likadant varje gång - inga alls.
Kanske lite konstigt med tanke på att det varje år bildas gröna fikon, men som sedan ramlar loss varje år i slutet av juli månad.
Är det någon som vet varför fikonen ramlar till marken före de mognat?
Kan det bero på att de inte blivit pollinerade av en speciell fikon fluga som bara finns i trakterna av medelhavet?
Kanske de fått torka för mycket? Kan det bli för varmt inne i växthuset för fikonen?

Som sagt ännu sitter de gröna fikonen kvar, men nu har jag slutat hoppas på färska fikon.


Under taket har det största fikonträdet just öppnat sina knoppar. Det har stått där sedan april månad och tvekat om huruvida det skulle dö eller grönska. Det valde det senare alternativet till min lycka.
Även detta fikonträd brukar grönska samtidigt som de andra, men sedan en sork ringbarkat trädet förra hösten så har det inte mått särskilt bra.


En stickling från det stora fikonträdet grönskade redan för två månader sedan och den har nu stora blad.

Här under syns gnagskadan som jag genast reparerade med sårbalsam. Det köpte jag på handelsträdgården och det ser ut som en blandning av kåda och lera.
Det skall hindra skadade träd att torka.


Här kommer en länk till sidan där jag skrivit mer om våra fikonträd:

http://svanatrg.blogspot.se/2010/12/fikontrad.html

Sorkarnas härjningar inne i växthuset var inte kul, det fikonträd som hade ljusare blad än de andra fällde de som om de hade varit bävrar, och sedan dess har inte det fikonträdet visat något livstecken alls.

måndag 9 juli 2012

En ljus Kirgislök.

Allium aflatunense 
Nu blommar Kirgislök som bäst här i vår trädgård. En av plantorna blommar med ljusa blommor.
Jag har aldrig sett en Kirgislök blomma med så ljusa blommor förr, och tänkte bara fråga er andra om hur vanligt detta är.
De Kirgislökar som annars blommat och blommar här är alltid av en mörkare lila färg.
Jag har sökt i min trädgårdslitteratur efter någon ljus variant men inte funnit någon.
Kan det här vara en albino-variant av Kirgislök?