Kajplök

Allium scorodoprasum

Det kom ett paket på posten från min vän Anna-Stina som bor på Gotland.
Hon hade packat ned Kaip-lökar för att vi skulle få testa sådana.
Jag blev så glad när jag såg paketet titta upp ur postlådan, det kändes som julafton så här i försommar-tider.

Kaip- eller kajplök (Allium scorodoprasum) växer vilda på Öland och Gotland, och även i delar av Bohuslän.
De kallas även för Skogslök, men jag själv tycker att Kaip låter bättre.
Växten smakar som mild purjolök, helt lagom mycket löksmak om ni frågar mig.

Jag planterade kaiparna i en kruka, de skall så småningom få växa i trädgårdslandet vid andra lökar.
Jag undrar redan om dessa lökväxter kommer att klara en vinter här i Norrbotten, jag har aldrig sett några sådana i någon trädgård här i trakten.
Hur långt norrut klarar Kaip att växa? Är det någon som testat?

På bilden här ovanför så syns de avklippta kaiplökarna i sin kruka mellan Incarvillea som jag också odlar i kruka, men de har jag inga planer på att plantera ut på friland. Rosenincarvillea klarar inte vintrarna här i vår trädgård, jag har testat många gånger förut med av-skrämmande resultat. Alla dog.
Nu har jag lyckats hitta nya.
Som krukväxter är de ju också fina.

Till sist några rader från Anna-Stinas mejl om hur man gör soppa på Kaip:

"Om ni vill prova att göra soppa: Tvätta dem, ta bort de tråkigaste bladen och skär sedan skivor. "Smält" dem i det matfett ni brukar ha (jag tar rapsolja + lite smör om det ska vara 'fest'), späd med vatten + buljongtärning + lite salt, red av. Jag brukar inte krydda med annat än salt, buljongtärningen ger ju smak. Grädda i tallriken förhöjer smaken.

I övrigt använder jag kaip som purjo eller ersätter gul lök i t ex Janssons frestelse."


Tack än en gång Anna-Stina!