Försöksgården i Brännberg.

 Bilden visar kaffepaus vid Försöksgården i Brännberg, troligen 1932. Det var "demonstrations- söndag" och gårdens odlingar visades för gäster. Observera det blommande äppelträdet.


Från mitt köksfönster syns en granngård som haft stor betydelse för odling i Norrbotten, fd. Statens Försöksgård.

År 1918 utsågs Brännberg som lämplig plats för anläggande av försöksodling på myrmark. Gården ställdes under Kemisk- växtbiologiska anstalten i Luleå.
Här hade en försökskolonisation påbörjats redan 1909, ett av de utstakade kolonaten där redan bostads- och ekonomibyggnader fanns uppläts till försökgård.
Verksamheten som bedrevs här var den första i sitt slag i landet och ett av de första större myrodlingsprojekt i Norrland.

Meningen var att resultaten från försöksodlingen skulle omsättas i praktiken av kolonatens jordbrukare. Många gamla Brännbergare har berättat om minnen förknippade med denna gård, som exempelvis att här såg en flicka tomater för första gången och hon tyckte att det var märkligt fint. Något sådant hade hon aldrig förut sett.

En busslast med bönder från Piteå-trakten besökte Försöksgården 1928.
Lägg märke till den krattade grusplanen.

Under en period arbetade Joel Andersson som rättare på gården, han bodde där med sin familj. Under sommrarna arbetade även några lantbrukselever vid gården och jordbrukarna vid kolonaten gjorde dagsverken här.

Sommarladugården.

Försöksverksamheten växte med åren och utökades med nya byggnader och bättre mark för odling, gården drevs vidare av Lantbrukhögskolan efter 1939.

Här syns nya Försöksgården med Brännberget i bakgrunden.

Försöksgården drevs fram till 1957 då verksamheten upphörde, och gården har sedan dess varit i privat ägo.

Försöksgården kom främst att syssla med problem förknippade med vallodling på organogena jordar, och fina resultat nåddes inom det området. Lönande spannmålsodling visade sig vara uteslutet här pga. frostläntheten och jordens beskaffenhet. De naturliga förutsättningarna för odling i Brännberg kan än idag knappast betecknas som goda ens med norrbottniska mått mätt.

Att odla här kan kanske mer ses som en utmaning och ett arbete med att knäcka zongränser.

/ Hans.

Lada nr. 6, den så kallade 'Sexaladan' som faktiskt ännu finns kvar från försöksgårdens glansdagar.