onsdag 1 oktober 2014

Tall

Pinus sylvestris

Det vanligaste av barrträden som är vildväxande i vår del av landet är nog tallen.
Eftersom den är så pass vanligt förekommande så är det ju inget träd som har så hög status i vår trädgård, men visst, det finns en tall i vår trädgård också, och just bredvid, utanför trädgården finns en stor gammal tall som nog har funnits längre än något annat träd i vår trädgård.




Till höger vår ännu unga tall, och snett bakom, den stora gamla.

Några hundra meter från vår trädgård finns denna halva döda tall, det är en rest av den storm som drog över vår by för mer än tre år sedan. Nästan alla andra tallar föll för stormen just där, men denna tall stod mycket utsatt för vinden och hade därför ett mycket starkt rotsystem, så den stod pall, men den kraftiga stammen knäcktes av stormen den dagen.


När skogsarbetarna skulle rensa skogen på nedfallna träd så bad jag de spara detta halva, jag sa åt dem att jag vill komma hit med mina (förhoppningsvis kommande) barnbarn en vacker dag och visa dem att det blåste så hårt att vindarna knäckte stora tallar som denna.
Tallen kommer att få stå kvar där som ett minne över den orkanliknande stormen den dagen.

Utsikten från vårt köksfönster domineras även den av just tall, här under en vinterbild:




Men för att riktigt uppskatta tallens skönhet så tog jag en promenad i skogen i en av de finaste 'pelarsalar' som naturen har att bjuda på här i norr.
Ibland är det enklaste det som är vackrast.


Hur är det nu man brukar säga om tallskogen, jo kanske att man inte såg ett barr och inte träffade en kotte...

Även naturen har en viss sorts humor.


Denna vackraste tallhed uppskattar jag väldigt mycket, och varje gång jag passerar så är jag förundrad över att den ännu får vara kvar, då mycket liknande skog i närområdet blivit till kalhyggen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar