lördag 1 juni 2013

Blommorna på torget i Boden.


Idag är det fyra veckor sedan en ung kvinna försvann i Boden.
Hennes kropp hittades sedan i delar i och vid ett ödehus några kilometer utanför stan.
Det här är en händelse som starkt berör många i vår stad, få kan förstå att detta faktiskt har inträffat här.


För en vecka sedan samlades folk på Centrumtorget i Boden  för att hedra minnet av den unga kvinnan med en tyst minut. Hela torget fylldes av bodensare som ville visa delaktighet i sorgen.
Läs mer om det här: www.aftonbladet.se

Runt torget finns 'modeller' av de olika fort som finns i bergen runt Boden, som en del av Bodens fästning.
Kvinnans kropp hittades vid ett av forten och därför valdes denna plats för ceremonin förra veckan.

Jag själv passerade torget några timmar senare den dagen, och så igår igen och då fanns blommor kvar där.
Jag själv kände inte den unga kvinnan men känner av det trauma som stannat kvar i staden efter denna händelse.
Ung som gammal funderar över detta och känner stort obehag.
Ett mörker av oro och sorg i stark kontrast till den underbara årstid som nu är.
Blommorna som ännu ligger kvar på torget är ett sätt för folk att hedra minnet och försöka förstå det som inträffat.

En ung man sitter häktad, nu på sannolika skäl misstänkt för mord.
En oro sprider sig bland stadens befolkning om att fel man är gripen, och att den riktige mördaren ännu går lös någonstans mitt ibland oss.
Samtidigt grasserar ryktesspridningen i vår lilla stad och folk agerar domare utan att tänka på konsekvenser.
Fortfarande är det svårt att förstå att ett sådant mord har inträffat i Boden, alla påverkas på något sätt, men svårast måste det vara för de anhöriga. Mina tankar går denna stund till dem alla.
För dem blev en mardröm verklig när våren var som vackrast.

Med hänsyn till de anhöriga så skriver jag inte ut några namn här, och eventuella kommentarer som innehåller sådana uppgifter kommer jag att radera.

1 kommentar:

  1. Usch ja, skönt ändå att folk visar sin sympati. Vi behöver de här små ceremonierna tror jag, som ett sätt att bearbeta det ofattbara.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.