torsdag 29 januari 2015

Nummer 1, 2015.


Nu kommer årets första nummer av tidskriften Trädgård norr, det är alltid lika intressant att läsa om trädgårdar i ens närhet och om växter som klarar vårt kalla klimat.

Även i detta nummer finns en krönika som jag har skrivit, denna gång om växter som på ett eller annat sätt är otäcka att ha i sin trädgård, och då menar jag inte vanligt ogräs, utan de växter som man kan skada sig på, och i värsta fall dö av.

Här är krönikan:

Otäcka växter

Det finns växter som jag har en slags hatkärlek till, sådana som det nog skulle vara klokast att vara utan, de som på något sätt är otäcka eller farliga.
Hit räknar jag växter som är giftiga, som innehåller frätande växtsaft och de som är översållade med de mest hemska taggar som går att finna.
Det är inga trevliga växter precis, men ändå kan jag inte låta bli att bjuda in sådana till vår trädgård.
Ibland anstränger jag mig också för att få sådana växter att trivas i vår nordliga trädgård, för trots att julrosens rot är så giftig att den kan döda en varg så vill jag gärna ha den växten för de vackra och mytomspunna blommornas skull som blommar mycket tidigt på våren.

En annan giftig växt, kanske den allra giftigaste i trädgårdssammanhang, det är stormhatten. Ändå har vi flera olika stormhattar hos oss. Stormhatten är dödligt giftig och jag har läst om att det inte finns något känt motgift om man blivit förgiftad av en sådan.
Men vem skulle komma på tanken att äta av julrosens rot eller bladen från en stormhatt?
De senare lär även ha en sådan brännande smak att de inte går att äta för en person med normala smaklökar. Men jag har förstås aldrig kommit på tanken att ens prova.
Under en lång tid har just stormhatt funnits i trädgårdar, men jag har aldrig hört talas om att en stormhatt har orsakat någons död för att de har plockat av växten.
Ändå är jag lite försiktig om jag hanterar en stormhatt, och tvättar händerna efteråt, bara för säkerhets skull. Men jag har betydligt mer respekt för en annan växt som slank in i vår trädgård då jag inte visste vad det var som jag planterade in då, för många år sedan.

Jag upptäckte dess vackra blad vid sidan av en väg, det var stora och lite exotiska blad, och den fick följa med hem till vår trädgård en dag. Några år sedan så blommade den och då fick jag klart för mig att jag hade planterat in en jättebjörnloka i vår trädgård. Jag har de senaste åren varit tveksam till om den skall stå kvar, men samtidigt så är det ju ingen som rör den där i rabatten där den växer, och när det kommer barn på besök så varnar jag just för denna växt, jag vill ju inte att någon skall skada sig på dess frätande växtsaft, men allteftersom åren går så ökar min tveksamhet om att ha kvar vår jättebjörnloka. De senaste åren har jag slagit ned den flera gånger, men den verkar inte ta någon större skada av det, utan den börjar om att växa på nytt igen.

Visst händer det att folk höjer på ett ögonbryn och undrar hur vi törs ha giftiga växter i trädgården när vi har barn, och svaret är mycket enkelt, barnen går att lära vad som är giftigt, vad som de absolut ska undvika. De vet att trolldruvornas bär bara är till för trollen, och att människor blir sjuka om äter några av de bären, och de giftiga bären får alltid vara kvar. Samma sak gäller för druvfläder, blåtry och för rosentry, bären får vara kvar, för barnen vet att man inte ska äta av dessa.  Förmodligen så är de olika produkter som finns hemma i städskrubben en större fara för barnen än vad de giftiga växterna är.
Att barnen tidigt får lära sig att skilja på ätbara och giftiga växter ökar ju bara deras egen förståelse och beredskap att möta dessa växter och själva förstå att men inte äter av okända växter, då de ju kan vara giftiga.

Växter med otäcka taggar är inte heller några favoriter för mig, men det händer då och då att vi planterar in just sådana, för det mesta är det rosor av olika sorter som vi planterar in, för min fru älskar rosor, men även andra taggiga buskar hittar in i trädgården som hagtorn och nu senast en djävulsklubba som är fullständigt översållad av vassa taggar. Men bladen är så fina, så den lär få stå kvar precis som rosorna, om djävulsklubban nu bara klarar vårt kalla klimat förstås.
Men de otäcka växterna är trots allt en minoritet i vår trädgård, de flesta av våra växter kan man njuta av utan att riskera att ta någon som helst skada av dessa.
Till sist ändå, om du är osäker på om en växt kan vara giftig, och om du misstänker att ett barn fått i sig av en sådan, ring alltid till giftinformationscentralen. De ger råd om hur du ska göra i en sådan situation.

Mina tidigare krönikor i Trädgård norr hittar du här.

Nummer 1 2015

 I detta nummer kan man även läsa om trädgården Sellebo i byn Moskosel (klarar ni uttalet? Ungefär så här: Måsskåsseel.)
En trädgård i växtzon 7 där det växer och prunkar, vi får även lite tips om hur man lyckas för att kunna bygga en trädgård där klimatet är kallt. likaså får vi läsa ett reportage från en trädgård under uppbyggnad i byn Vuollerim.
(Hänger ni med i uttalet nu då? Ungefär så här: Vållerimm.)

Efter att ha sett bilder från dessa nordligt belägna trädgårdar så kan man ju bara tycka, att inget är omöjligt för den som vill bygga en trädgård även längst i norr.

Vi får ett utförligt reportage om vinterfåglar och får sedan följa med på upptäcktsfärd hos Arboretum Norr utanför Umeå. Denna gång kan man läsa om den del de kallar för 'Europa'.

Vi får även reportage om Ullungrönnen och ett om den vita skogsastern,
Till sist kan vi läsa litet om Mästarrabatten 2015 i Lycksele.

Se mer om den : http://www.mastarrabatten.se/

Läs mer om Trädgård norr på dess hemsida. där finner du återförsäljare av tidskriften,eller börja prenumerera själv.

Detta nummer av Trädgård Norr kommer även att finnas till försäljning hos Blomsterlandet i Ängelholm 20-22 februari, och hos Blomsterlandet i Skövde 6-8mars.

Avslutningsvis lite "här och nu" bilder från vår del av världen;


Utsikt från vårt köksfönster.

Vid vårt hus slutar allmän väg, och en nu mera snötyngd skogsväg tar vid.

Vår trädgård just nu, i nästan total skugga av skogen här bredvid.

Nästa inlägg här på bloggen blir ett tulpantest.
Vart i Boden köper man den bästa buketten med tulpaner?
Olidligt spännande test pågår hemma hos oss just nu.



Tänk om de dyraste tulpanerna inte är de bästa?

8 kommentarer:

  1. Ser verkligen fram emot en ny 'Trädgård Norr' och din krönika.

    Vintervitt och vackert på dina foton.

    Tulpantest låter spännande.

    Ha det bäst!

    SvaraRadera
  2. Wow, det numret av tidningen längtar jag verkligen efter! Jag bor visserligen inte i norr, men det gör tidningen på ett sätt intressantare. Det är ju otroligt vad som kan växa där uppe under midnattssolen. Och det skall bli väldigt spännande att läsa din krönika som är lika finurlig som vanligt, kan jag tro!

    Ha det gott!
    /Ruben

    PS Väldigt vackra bilder!

    SvaraRadera
  3. Vilken utsikt ni har! Och den där skogsvägen - oj!
    Tulpantest - kul idé.
    Ha det gott!/Laila

    SvaraRadera
  4. Hej Hans!
    Ja, ni norrodlare väcker beundran! Och du själv är en duktig krönikör. Det är alltid så imponerande med folk som brinner för något och ger sig hän i det.

    Du undrade om pärlbusken är något för era breddgrader. Min har jag fått för länge sedan utan namn. Själv misstänker jag att den inte är en E. racemosa utan E. serratifolia 'Northen Lights' - men som sagt bara som jag tror. OM det skulle stämma är den härdig till minst zon 4.
    Vill du ha fröer av den så skickar jag gärna färska frön på försommaren och även kvistar om du vill försöka med sticklinförökning. Har aldrig provat varken det ena eller det andra när det gäller pärlbusken.

    /Anja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hans! Strunta i allt jag skrev innan ;-))! Har nu konstaterat att min är 'The Bride' - en uppstammad sådan. Den ska vara härdig till minst zon 4, men jag kan tänka mig att den klarar sig betydligt nordligare om den står väldränerad och lite skyddad.
      Erbjudandet står kvar ;-)!
      /Anja

      Radera
  5. Låter som ett spännande nummer som damp ned i lådan igår och spännande tulpantest hos er. Vackra vintervyer!
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  6. Låter som ett mycket intressant nummer av tidningen och dom otäcka växterna vill man ju veta mer om. Har nog mina aningar om åtminstone några. Nu blir jag faktiskt sugen på att prenumerera. Här i mitten av Småland är det ganska tufft att odla. Kan bli -30 och barfrost är inte ovanligt. Vår och höst är väl lite längre förstås. Tror jag skulle ha mycket att lära mig av er odlare i norr.
    Fantastiskt vackra snöbilder.
    Och så ska det bli spännande att se resultatet av tulpantestet.
    Nu ska jag läsa nån av dina krönikor och pusta en stund.
    Ha det så gott
    Anette

    SvaraRadera
  7. Ah, jag ser bara underbara ridvägar när jag ser din utsikt. :-D

    SvaraRadera