Perenner

Nordstedts Förlagsgrupp AB, 2008

Här vill jag tipsa om en bra bok för alla oss som odlar perenner.
Denna bok som heter just "Perenner" kom redan för något år sedan men den är så bra att jag vill tipsa om den nu i semestertider, när tiden kanske räcker till för att läsa en bok eller två.

Boken är skriven av Marie Hansson med bilder av Björn Hansson och är en av de mer heltäckande böcker om perenner som jag läst.
Boken börjar med att ge praktiska tips och råd om hur en perenn rabatt kan se ut för olika typer av jordar, och klimat. Sedan övergår boken till att presentera de olika perennerna likt ett uppslagsverk.
Andra böcker som skrivits om perenna växter nöjer sig oftast med att visa en växt av varje art, men här visas många olika sorter och varianter av en art när detta finns.

Perennerna i boken är även indelade i olika mått av härdighet från A - D.
Perenner med härdighet A kan odlas utan problem i hela landet, växter med härdighet D kan vi i landets norra delar bara drömma om, för de överlever nätt och jämt en vinter i Skåne.
Extra roligt är det att läsa att det i vår trädgård finns växter som har härdighet C. Sådana växter kan odlas i stora delar av landet på skyddad och väldränerad plats.
Jag tror inte att vår trädgård räknas med inom det området men ändå har växter som Julros och Malört övervintrat här medan andra växter som Stockros och Vippvallmo med samma härdighet försvunnit efter en vinter.
Kanske jag bara inte hittat det rätta läget för dessa i vår trädgård, för enligt boken så är mikroklimatet i din trädgård det avgörande för om en perenn växt skall trivas och övervintra.
Ordet perenn är latin och betyder "beständig" "som varar året om", det och mycket mycket mer finns att lära i den här boken.

Att med bara ett litet inlägg beskriva den här boken är svårt, den är så innehållsrik och jag upptäcker något nytt varje gång jag läser i den.
Köp den gärna eller låna den på ett bibliotek nära dig. Om du som jag har ett brinnande intresse för växter kommer du inte bli besviken.

"En så komplett bok om perenner har sällan getts ut - en klassiker och en verklig 'måste ha bok' för alla som älskar perenner."

Allt om trädgård.

Blågull

Polemonium caeruleum

Den första växt som vi hämtade hem till vår trädgård från de gamla trädgårdsplatserna vid Svanåmyren var just Blågull. Där det funnits trädgårdar för mer än 50 år sedan höll den sig envist kvar och påminde om att där bott folk förut.
Vi planterade några plantor i rabatten vid vår grusgång, men snart kom nya små fröplantor upp i grusgången med sådan växtkraft att våra plantor av Blågull fick flytta till trädgårdens utkant och till rabatter där de kan sprida sina frön som de själva vill.

Polemonium caeruleum 'album'

Den vita varianten tycker jag bättre om än den blå, kanske för att de vita är så få hos oss och de blå växer som ogräs till och med vid vårt garage där jag skottar snö om vintern. En synnerligen envis och otroligt härdig planta har vuxit där sedan 1993.
Då planterade jag några där mot garageväggen, vad det var för blomster hade jag ingen aning om, det där med namn på blommor var då något som bara min fru var duktig på.
Hennes intresse smittade av sig på mig och nu kan även jag namnen några blommor.

När jag började skriva denna blogg i adventstid och kom att kalla bloggen för Svanå trädgård så kom jag ihåg att jag borde kanske skrivit om Blågull, som ju var först av alla växter till vår trädgård, men jag upptäckte att jag saknade foto på denna växt.
Inte en bild fanns att finna på en Blågull.
Jag har alltid tyckt att det är något tråkigt över denna växt, att den sprider sig som en löpeld med frö gjorde den tidigt till ett problem och problemväxter fotograferades inte då på filmrullarnas tid. Inte senare heller för den delen.

Men vad klagar jag på egentligen, att vi har en perenn som är otroligt härdig och sprider sig bra med frö är ju inte illa. De vit-blommande är som sagt de vackraste, men det är inget större fel på de blå heller.

Grönlandsfingerört

Potentilla tridentata `Nuuk`

En av de minsta buskarna i vår trädgård är Grönlandsfingerört, eller Tretandsfingerört som den ibland också kallas för, men trots sitt örtlika namn så är det ingen perenn som vissnar ner om höstarna utan en liten vintergrön buske som inte blir mer än 20 centimeter hög och som sprider sig bra på platser där den trivs.

Den första gången jag såg denna lilla buske trodde jag att det var en skir Brudslöja av något slag. Jag har under de senaste åren ibland blivit lite skeptisk till om vissa växter skall klara sig i vår nordligt belägna trädgård, och kan tveka när jag skall köpa en någon för mig okänd växt. När jag såg denna så tvekade jag inte.
Om en liten buske kan klara vintrarna på Grönland så skall den nog klara vintern här i Brännberg med.
Vi köpte vår lilla planta för två år sedan, och den övervintrar utan problem här men den är godis för traktens sorkar.
De åt friskt bland grenarna i vinter trots att jag tömt en del av innehållet från en använd kattsandlåda just där. Jag trodde att lukten av katt skulle hålla sorkarna på avstånd. Jag hade fel.

Den var en sorglig syn förut i våras, jag hade nästan räknat bort den när jag såg hur mycket som var uppätet, men Grönlandsfingerörten klarade det och blommar nu fint, även om den inte blommar lika mycket som på bilderna från Boden här ovan.

Vår egen Grönlandsfingerört är inte så stor ännu.

Närbild på de vintergröna bladen.

Denna växt passar bra som marktäckare på platser som är tillräckligt ljusa, kanske den är som vårt Havtorn som inte klarar att växa i skuggan då busken är van att växa närmast havet där inga träd finns som skuggar.
Jag har aldrig själv varit på Grönland eller heller aldrig sett några träd på bilder därifrån som ser ut att ge skugga åt andra växter. Tvärtom ger de bilder jag sett från Grönland ett intryck av att det är en kal och vindpinad ö.
De grönlandsfingerörter som växer där borde få full sol hela dagen.
Här klarar de av att växa i halvskugga, men de skulle kanske blomma mer om de fått solljus hela dagen.

Klicka på bilden för att förstora den...

Bilden här ovanför visar Grönlandsfingerört vid hyreshus på Kyrkgatan i Boden.
Jag blev glatt överaskad att de använt denna lilla buske som marktäckare där.
Så här vill även jag ha det i vår trädgård, men även om vår lilla planta skulle sprida sig lika snabbt som ogräset Kvickrot så skulle jag få vänta flera år innan de blivit så här många.

Ha en riktigt bra sommardag.

Husvagns semester!

Här är en bild på vår förra husvagn, men då utan förtält eftersom det just då hade blåst sönder.

En idyll?

Så här i semestertider kom jag att tänka på hur vår husvagnssemester var för två år sedan.

Det här är en sann historia.
Våra barn heter Erik, Elin och Johan. Min fru heter Ruth.

När jag kommit hem från denna så kallade "semester" så skickade jag detta mejl till våra vänner.

"  Vi har varit bortresta i en vecka nu och ikväll kom jag hem. Vi åkte redan
förra söndagen med sikte på Lycksele. Vi stannade till hos några vänner i en by utanför Malå där vi fick kaffe med dopp i det gröna. Hur härligt som helst men osaligt mycket knott.

Sedan gick vi för att fixa husvagnen ( vi skulle sova där ) och de dukade bort. Plötsligt hör vi Johan skrika på ett sätt som han inte brukar, Ruth sprang dit och när han inte slutade skrika så sprang även jag dit. Han var väldigt svullen över vänster armbåge och grät otröstligt. Vi förstod att han brutit armen.

Våra vänner ringde men ingen läkare fanns i Malå utan vid sjukstugan i Sorsele( ? ) 11 mil bort. Det kändes med ens inte lika roligt att vara i Västerbottens inland, vi fick taxi till sjukhuset i Lycksele istället, bara 7 mil bort.
Där röntgades armen, de la på gipsskena och vi åkte tillbaka till den lilla byn. Bara denna pärs gjorde en alldeles slut, men detta var bara början på en inte helt perfekt semestervecka.

Vi skulle infinna oss i Lycksele igen på måndag förmiddag för då skulle läkarna i Lycksele ha konfererat om röntgenbilderna med ortopeden i Umeå. Tidigt uppe denna morgon och så iväg med husvagnen till en liten by vid Lycksele där vi hade planerat att vara några dagar.

Det var som sagt lite bråttom, vi bara kopplade lös och lämnade husvagnen. Väl framme i Lycksele igen så fick vi vänta någon timme innan vi fick veta att röntgenbilderna behövde tas om i …  Umeå.  Jag och Johan åkte buss dit, en
resa på drygt två timmar och Ruth åkte med Erik och Elin tillbaka till husvagnen.



Hon kämpade på för att vattra in husvagnen rak men hur hon än slet så påminde det oroväckande mycket om lutningen av Titanic en stund efter den olycksaliga träffen med isberget. Hon och barnen gav sig istället på nästa utmaning, att sätta upp ”förtältets” tak.

De lyckades med det efter hårt slit.

Jag irrade samtidigt omkring på NUS ( Norrlands Universitet Sjukhus ), den enorma kolossen. Jag kände mig som en myra i en främmande stack. Vi fick även här vänta några timmar. Jag frågade då lite oroligt om jag skulle hinna med den sista bussen från NUS till Lycksele. När jag sedan fick träffa en läkare så fick jag veta att vi fick lov att stanna kvar, de skulle operera armen under tisdagen. Jag och Johan åt lunchmiddag efter en lång dag 18:30.

Jag pratade med Ruth, hon lät uppgiven, förtältet hade blåst sönder och landat uppe på husvagnens tak. Husvagnen lutade lika illa fortfarande.



Tisdag = operation. Jag åt frukost under tiden, när han till sist vaknat
och var uppe på benen igen efter 15- tiden fick jag veta att operationen inte lyckats de var tvungen att göra om denna på onsdag.
Jag känner mig en anig ofräsch då jag inte hade med mig något ombyte, men jag hittade en deo i butiken. Jag och även min tröja luktade bättre då…

Onsdag = operation nr. 2 armbrottet är där överarmen möter armbågen,
tydligen komplicerat. Lilla vännen, när han somnat in av narkosen igen
gick jag bara därifrån tyst. Hade jag öppnat munnen för att prata så hade jag börjat gråta. En sköterska sa,- ”där är doktorn som skall operera, har du
några frågor till honom?”, men jag gick tyst förbi med en växande klump i halsen.
Johan var på benen lagom till när lekterapin stängde för dagen, men vi fick låna nyckeln så han fick vara ute på terrassen i det härliga 27 gradiga vädret.

Nu började min oro växa för mina växter hemma, skulle min faster verkligen hinna med att vattna allt i denna torka. Hur skulle min nya Blå bergvallmo klara detta?

Torsdag morgon, Ruth ringde. Hon ville åka hem. Hon hade fått hjälp att ställa husvagnen rak kvällen före, men när de vaknade hade den kraftig slagsida åt söder. Nu var det punktering på ett av däcken. Tur att vår vän Bertil kom dit mitt på dagen och hjälpte henne att ta lös däcket. Jag och Johan kom med bussen tillbaka till Lycksele, hon hann precis att lämna in däcket på en verkstad före. Efter att vi handlat så skulle vi hämta däcket men det var så slitet att
det behövdes ett helt nytt. Hon fick tips om en däckverkstad några kvarter bort.
Klockan var då 15:47, exakt fem minuter senare så klev Ruth in på däckverkstan och fick spela på sin värnlösa kvinnlighet för att få däcket utbytt.

Jag vågade inte visa mig då hade de bara bett mig komma tillbaka dagen efter.

Inte ens om jag spelat ut all min kvinnlighet hade jag lyckats med detta. Jag är säker på det.
Tio minuter och 800 kronor senare var det klart.

Nu äntligen började vår gemensamma semestervecka, på torsdag kväll. Jag fixade däcket på husvagnen, och vevade stödbenen så husvagnen kom rak.
Jag tog en lång dusch och fick äntligen chans att byta kalsingar och tröja. Jag tror inte att deodoranten hade hjälpt så länge till.
Jag var inte alls förberedd på att stanna i Umeå som du säkert förstått.

Hela fredagen gick utan nya problem.

På lördag fick Johan plötsligt hög feber, han var på pissigt humör för han hade ont trots medicinering.

Vi ringde upplysningen på NUS, de ville att vi skulle åka till akuten i Lycksele igen för att visa honom, och vi gjorde det.
Det fanns ingen barnläkare i tjänst där så de ville ta det säkra före det osäkra och skicka tillbaka honom till Umeå. Ruth hade packat en väska utifall…
Johan var så febrig och slut att de fick åka ambulans dit så han fick ligga under resan. När undersökningen i Umeå till sist var färdig var klockan mer än 01:00, Ruth hade inte hunnit äta något alls annat än kaffe och bulle mitt på dagen. Jag, Erik och Elin kom hem till Brännberg ikväll.

Johan har fortfarande feber och de vet inte varför. De blir kvar där imorgon med, då han skall få den tunga gipsskenan utbytt mot en specialgjuten i plast. Om det inte tillstöter något så kanske de får komma hem imorgon…

Orkade du läsa allt? Ikväll skall jag vila efter denna sk. Semester.
Vi hörs av, häls. Hans

Ps, den Blå bergvallmon är vid liv, min faster har gjort en heroisk insats
i trädgården när vi varit borta. Hoppas att det regnar i Norrbotten hela den vecka som vi är i Stockholm senare i sommar."

Vår son Johan blev sedan bra i sin arm men när spikarna skulle dras ur armbågen utan att han fått någon bedövning vid sjukhuset i Sunderbyn/Luleå så grät jag igen, men det var det ingen som märkte för han skrek så mycket. Enligt personalen på Ortopeden skulle det inte alls kännas när spikarna skulle dras ut, och de ville inte ge honom någon bedövning trots att vi ville att han skulle få det.

Den Blå bergvallmon klarade inte vår frånvaro när vi var i Stockholm senare den sommaren, den hade torkat bort när vi kom hem, jag hade glömt att be vår granne vattna den med.

Jag tror jag är mer en hotellmänniska än en husvagnsmänninka...

Ha en bra start på ännu en underbar sommarvecka. / Hans

Nu blommar den Blå bergvallmo som jag köpte förra året.

Jag är så glad för det.

Läs mer om mina Bergvallmoproblem här nedan;

http://svanatrg.blogspot.com/2011/02/bla-bergvallmo.html

Engelsk vallmo

Meconopsis cambrica

En helt ny växt i vår trädgård är Engelsk vallmo.
Det här är en Bergvallmo som blommar gult eller orange, till skillnad från andra växter i bergvallmo släktet som oftast blommar i blått.

Engelsk vallmo vill helst växa i halvskugga i näringsrik mulljord med lågt ph-värde, men jag har läst om att de trivs bra även på lite torrare platser i full sol.

Jag har inte funnit någon förklaring varför den heter just Engelsk vallmo. Jag har hittat uppgifter om att denna vallmo växer i västra Europa och att den härstammar från Kina och Tibet.
Trots att jag inte sett denna vallmo i trädgårdar här runtomkring förut så skall detta vara en riktigt härdig perenn som klarar att övervintra så långt norrut som till mina trakter.
Jag kanske sett denna vallmo förr men blandat ihop den med Sibirisk vallmo. De är ganska lika på avstånd.
Plantan kanske inte blir så långlivad men den skall sprida sig rikligt med frö så förhoppningsvis så kommer Engelsk vallmo finnas kvar i vår trädgård många år till.
Jag hoppas det för plantan var rätt dyr.

Midsommarblomster / Skogsnäva

Geranium sylvaticum

Midsommarblomstret är vår vanligaste förekommande näva i vår natur.
Växten trivs bäst på mullrik mark på ängar och i skogar, och den förekommer rikligt i nästan hela vårt land.
Här i Norrbotten börjar de första midsommarblomstren att blomma redan i början av juni månad, men här i byn där jag bor har vi kalla nätter under vår och försommar så därför blommar de som regel vid tiden för midsommar här hos oss.
Jag är förundrad över att växten har fått ett namn som Midsommarblomster då den ju borde ha blommat över på de flesta ställen i vårt land vid tiden för midsommar. Eller har jag fel? Blommar Midsommarblomster även i landets södra del nu?
Den rekordvarma vecka som juni började med har faktiskt för första gången som jag vet om, fått denna växt att nästan vara utblommad nu här i Brännberg.

Under min uppväxt här så kommer jag bara ihåg att Midsommarblomster fanns i kanten av en äng några hundra meter från vårt hus, den platsen skuggades dock av stora tallar vilket gjorde att de lila blommorna slog ut så sent som i början av juli månad.
Jag tyckte att namnet Midsommarblomster var missvisande då de ju aldrig hann med att blomma till den tiden här hos oss.
Kanske var detta den växt som jag först grävde upp och flyttade på. Jag kanske var runt 15 år då en tuva av denna växt fick flytta till ängens soliga sida inte långt från vårt hus.
På den platsen har de sedan dess blommat vid tiden för midsommar och de har även spridit sig in i vår trädgård och fått fäste i trädgårdens utkant.
När vi hämtat växter från Svanåmyrens gamla glömda trädgårdar några kilometer härifrån har det även följt med vita Midsommarblomster. De är speciellt fina.

Ibland kan man finna denna växt till salu i handelsträdgårdar under namnet Skogsnäva.


This is typical Swedish!

Idag är det midsommarafton här i Sverige. Vi är många som är lediga och speciellt för mina bloggläsare från andra länder visar jag en bild från förra årets midsommarfirande. Nu är sommaren som bäst och natten är som kortast. Det har vi firat sedan generationer tillbaka i vårt land.

Jag önskar alla mina bloggläsare en Härlig Midsommar.
Ät gott, dansa och le. Kanske du även hinner njuta av doften från en liten blomma.

Midsommarnatt.

Det var mulet i norr, men ändå så var det så här ljust mitt på natten,

lite "nattsudd" och fotografering utan blixt.



Rhododendron 'P. M. A. Tigerstedt'



Liljekonvalj

Skogsolvon

Fjällbrud

Blågull

Kungslilja

Ha en härlig dag.

Regn

Så kom regnet även till vår del av landet, jag hade klagat på det torra vädret för vår regnvattenreserv i form av tre gamla badkar och en tunna började snart vara slut.
Den snustorra marken förmådde inte till en början att ta till sig regnet, vattnet bara rann undan.
Men så var det bara de första timmarna. Nu rinner regnvattnet ned i jorden och ger mer eller mindre nyplanterade träd, buskar, perenner och sommarblommor hopp om fortsatt liv i vår nordligt belägna trädgård.

Tack för regnet, men nu räcker det för ett tag.
Prognosen säger dock att det skall fortsätta regna många dagar till...

Who needs the sun when the rain is so full of life...

Porslinsveronika

Veronica gentianoides

Porslinsveronikan härstammar från ett område från nordvästra Iran till norra Turkiet . Den så till synes fragila växten är en riktig tuffing, för hos oss i Norrbotten överlever den utan problem från år till år.
Vi har fått vår Porslinsveronika av några grannar och under några års tid så har den spridit sig så pass att vi nu själva börjar dela med oss av växten till vänner.
Växten sprider sig med rotskott och kan med tiden bilda mattor av gröna bladrosetter.

Det här är en växt som blommar med ljusblå blommor, intensivt under en kort tid på försommaren, för att sedan endast vara kvar i trädgården som små låga mörkgröna bladrosetter, efter att jag klippt bort de överblommade blomstänglarna.
Porslinsveronika trivs bäst i mullrik god trädgårdsjord.

De ljusblå blommorna blir mitt bidrag till tävlingen X-faktor hos norska bloggen Moseplassen.
Jag fotograferade när solen gick ned sent en sommarkväll, ni vet en sån där kväll när det är så vackert att man inte förmår att gå in.

Hägg med solbränna?

Prunus padus

Foto; Norrbottenskuriren.

I vår lokala dagstidning Norrbottenskuriren kunde vi tidigare i veckan läsa om häggar som uppträdde annorlunda.
Förra veckans tropiska värme fick några häggar i vårt län att ändra färg. De gamla träden hade alltid förut blommat med vita blommor, men nu ändrade blommorna plötsligt färg till rosa.
Några häggar hade fortfarande kvar den vita färgen på de blommor som var i skuggan av trädet.
En förklaring som ges i artikeln är att häggens blommor blivit solsvedda och ändrat färg sedan de usatts för hög värme och starkt solsken, precis som vi får solbränna av att sola.
De olika experter på området som uttalar sig i tidningen är inte riktigt överens om den förklaringen, men de är alla överens om att detta är något helt nytt för dem.

Läs själva om upptäcken av de rosablommande häggarna i norrbottenskurirens nätupplaga här nedan;
http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=5964420

Förklaringen som ges av experter på området finns dock bara med i papperstidningen.

Hos oss i Brännberg uppträdde häggen som förut trots förra veckans osannolika värme. Det var bara vår Blodhägg Prunus padus colorata som hade rosa blommor, men det har den ju alltid när den blommar.

Ha en riktigt bra dag.

Hjärtbergenia

Bergenia cordifolia

Trädgårdens tråkigaste växter - strax utanför listan...

Det finns en perenn som är härdigare än de flesta andra, blommar med vackra blommor under vår och försommar, och dessutom så är den vintergrön och överlever utan problem i vårt kalla klimat.
Det är Bergenian som uppfyller alla dessa kvalitéer, men trots det så räknar jag denna växt som en av de tråkigaste i vår trädgård. Jag kanske är lite otacksam och orättvis i min negativa bedömning av Bergenian men jag har svårt att finna något som helst exotiskt i denna växt.
Det skulle kanske vara de vackra blommor som kommer under våren och blommar fint en tid.


Bergenia i knopp.

Hjärtbergenia förekommer naturligt i centrala Asien i ett område där Sibirien möter Kina vid Altaibergen.
Jag förundras över att växten överlever så bra här fastän den har vintergröna blad. Det måste bero på dess ursprung.
Bladen ser ofta tilltufsade ut och jag har börjat att slita bort de fulaste om vårarna, och de som kommer för nära någon annan lite kärare perenn.
De stora nästan läderaktiga bladen är fina när de är nya men ser som äldre lite skräpiga ut sedan de missfärgas och skadas av vinterns härjningar. Trots att bladen ibland skadas av kyla och vårsol så överlever alla plantor fint. Kanske detta är trädgårdens härdigaste växt?

Hjärtbergenia sprider sig med krypande rotstockar, men de växer rätt sakta här i vår trädgård så de blir sällan till något problem i rabatten.
Vi har fått våra hjärtbergenior från andra trädgårdar i byn med mycket gamla bestånd.
Det finns bergenior i flera sorter med olika färger, men vi har den gamla trotjänaren -
Bergenia cordifolia här i vår trädgård.

Jag såg dessa blommor en gång i en vas utan de stora fula blad som man annars först förknippar växten med.
Det var svårt att se att det var en bukett med bergenior för tillsammans i en vas var de underbara.
Jag var tvungen att fråga vad de hade i vasen, och blev förvånad av svaret Bergenia.
Sedan den a-ha upplevelsen gillar jag växten bättre än förut.

Jag plockade in en bukett bergenior av de som ännu blommar här för att liksom minnas och visa hur fin Bergenia är att ha i vas.
Känner ni igen de gröna bladen i vasen? Det är inte bergenians egna blad.

Javist, de gröna bladen i vasen är trädgårdens senaste ogräs - Kirskål.
Kirskål växer inte här naturligt utan har följt med någon annan planta hit för länge sedan.
Tyvärr så trivs Kirskål bra även här i norr.

Hoppas ni får en bra dag idag, det skall jag förhoppningsvis ha, för idag börjar min semester...

Nästan midnattsol.

 Den 15 juni 2011, kl. 23:37, (11:37 PM)

Jag gick ut igårkväll för att se på månförmörkelsen.
Någon måne såg jag inte då den låg under horisonten här i norr där jag bor. I norr hade solen just gått ned när jag fotograferade bilden här ovan.
Jag var då mitt mellan månförmörkelse och midnattsol,
men ljuset från midnattsolens land några mil norr om mig färgar nattens himmel vit.

Klicka på bilden för att förstora den, vårt hus syns till höger i bilden.
Godnatt.

Juni

Här i Norrbotten har försommaren fått en smak av högsommar med de senaste dagarnas tryckande värme med temperaturer på mer än 30 grader varmt i skuggan.

Det sätter fart på sommarens blommor och försommarblommor blommar snabbt över.

Våra stora tidigblommande smörbollar har snart blommat över på bara några dagar.

Den vanliga smörbollen, Trollius europeus, blommar nu fint.

http://svanatrg.blogspot.com/2011/01/smorboll.html

Här kommer ett litet bildsvep från de senaste dagarnas blommor och grönt i vår trädgård.

Fler junibilder från vår trädgård finns längst ned på sidan.

 Påskliljor blommar än.

http://svanatrg.blogspot.com/2011/04/pasklilja.html

Tilia  x  vulgaris "Siivonen"

Försommarens allra skiraste grönska bjuder vår lilla Lind på.

Fritillaria meleagris

För någon dag sedan så blommade kungsängsliljorna så fint, men nu har de blommat över.

http://svanatrg.blogspot.com/2011/01/kungsangslilja.html

Vårt lilla buskkörsbär från Östergötland gav tre bär förra året. Nu finns många fler blommor här. hoppas att insekterna hinner pollinera alla innan de blommar över av värmen.

Här håller myrorna på för fullt...

Det ville inte blomma förut, men då fick jag tips att tillföra kalk och, ja ni ser själva.

Hägg, Prunus padus & Blodhägg, Prunus padus "colorata"  

Actaea rubra

Trolldruvans vita blommor gör sig fint i kvällsljus.

http://svanatrg.blogspot.com/2011/02/trolldruva.html

Juglans manchuria

Det är speciellt roligt att vår Manchuriska valnöt klarat vintern så pass bra.

Den har förut frusit ned helt och fått börja om från början varje år. I augusti förra året svepte jag in det lilla trädet i fiberduk, så det klarade sig mot nattfrost i flera veckor längre innan det även så frös genom fiberduken. Kanske hann grenarna förvedas bättre då, och kanske de svarta gnagskydd som sedan fick sitta på dess grenar skyddade från den farliga vårsolen. 

Så här fint har det aldrig övervintrat förr, det var värt allt extra arbete.

http://svanatrg.blogspot.com/2011/01/manchurisk-valnot.html

Prunus Pensylvanica "Oulu"

När häggen snart blommat över så börjar vårt Amerikanska häggkörsbär att blomma så fint.

http://svanatrg.blogspot.com/2010/12/amrikanskt-haggkorsbar.html

Liljeblommande tulpan, Tulipa syndea orange

http://svanatrg.blogspot.com/2011/03/tulpaner.html

Sorbus Dodong

Vår Ullungrönn har klarat sin första vinter bra. Jag har läst att detta träd skall vara härdigare än det utlovade zon 4. Här börjar zon 7 så vi får väl se hur många vintrar det överlever i vår trädgård.
Det är så fint.

Sibirisk klematis

Clematis sibirica `Riga`

För många år sedan så planterade jag olika klätterväxter runt om vårt hus. Jag hade en dröm att hela huset skulle omslutas av en lummig grönska av den typ som är vanlig södeut.
Där klättrar Vildvin, Pipranka, Murgröna, Klematis och många för mig främmande klätterväxter upp längs fasaderna och ger ett kontinentalt intryck.
Mina drömmar om att ta det kontinentala hit till vår trädgård i form av gröna väggar är fortfarande en dröm även om vissa av klätterväxterna nu har hunnit med att växa en bit uppför väggarna.

En av de klätterväxter som klarat livet här i vårt kalla klimat riktigt bra är Sibirisk klematis "Riga". Vår planta växer mot nordväst och är planterad bakom buskar och perenner i näringsrik jord.
När försommaren är som vackrast överöses denna planta av vita enkla blommor.

Vi är inte riktigt överens om hur den skall växa, jag och klematis Riga.  Jag önskar att den skulle sträva uppåt och täcka hela gaveln med sina gröna blad och vita blommor, men  Riga själv sträcker hela tiden ut sina nya skott rätt ut från husväggen vilket resulterar i att de nya skotten trasslar in i varandra och snabbt bygger en stor ris-kas ungefär en meter upp från marken till de stackars perennernas fasa.
Snart har klematis Riga tagit all plats i rabatten för perennerna, och även de börjar nu sträcka sig utåt för att inte begravas av yvigt klematis trassel.
Jag försöker då och då vägleda de små nya grenarna och snurrar fast dem bland de ståltrådar som håller hela  klätterväxten på plats. Därför har nu plantan trots allt nått en höjd av nästan fyra meter.
Kanske jag får vara nöjd med det?

Sibirisk klematis tillhör gruppen småblommig klematis och drabbas varje år av Klematisbladstekelns angrepp. Ur växtens stjälkar kryper det fram små gröna och till synes värnlösa larver.
Dessa börjar direkt att äta på bladen och kan på några dagar helt kal-äta de grenar de valt att bo på.
Efter att de kalasat på bladen några dagar så blir de små larverna stora och feta.
Jag har inte ännu kommit på hur man kan bryta larvernas livscykel, men jag tror att de kryper ned i jorden och förpuppas när de känner sig nog stora.
Därför brukar jag skaka och ruska på hela plantan så fort larverna visar sig i förhoppning om att de skall trilla ned och inte skall orka med att förpuppas eller att de skall ätas upp av någon förbipasserande myra eller spindel.
Sommaren efteråt så kommer det så fram nya otäcka bladsteklar ur marken som flyger upp till klematisplantan och lägger sina ägg i de nya grenarna. Snart blir de knöliga och så kryper nya larver ut.
Jag förstår inte hur fåglarna har kunnat missa detta smörgåsbord av gröna larver?
Kanske larverna smakar illa eller kan det vara så att larverna är svåra att upptäcka där de kryper på bladens undersidor.

Det är lätt att ta sticklingar från Sibirisk klematis.

Rätt tid att sätta dessa i jord är i månadsskiftet juni-juli. Då är årets nya tillväxt lagom förvedad och slår lätt rot om de sticks i en kruka med jord.

Täck en plastpåse med lufthål över krukan och håll jorden lagom fuktig.

Innan hösten kommer skall de flesta sticklingarna hunnit med att få rötter. Eftersom vi bor i kallt klimat så får de nya sticklingarna övervintra i potatiskällaren den första vintern och är sedan redo att planteras ut i trädgården.

Jag har planterat några nya sticklingar under buskar och träd för att de skall få klättra upp i dessa. De behöver nog viss hjälp att hitta rätt när de ännu är små.

Jag skall försöka leda dem den väg som jag tycker är rätt, kanske de nya små plantorna av klematis Riga är mer lättlurade än vad den gamla är? 

Ha en underbar dag.

Storm

Mitt på dagen drog en storm över vår by med orkanliknande dimension.

Skogen som syns från vårt köksfönster har nu nästan försvunnit av dagens starka orkanvind.
Jag tror att det var en tromb som orsakade all förödelse i skogen.

Vår trädgård har klarat sig bra undan orkanvinden men skogen längst bort i bild är svårt drabbad.

Trädgårdsmöbler och tvätt som hängde på tork har blåst omkring.

Vårt hus syns på bilden till höger mellan träden som fortfarande står upp.
Skogen har blivit till plockepinn.

Min kusin har en stuga som drabbades av fallande träd.

I stormens spår.

Min granne sa att det blåst 47 m/s när stormen slet som hårdast i hennes väderstation



Brännbergs äldsta Ornäsbjörk föll i stormen.

Fotbollsmålet till vänster lyftes av stormen och rullade över hela från fotbollsplanen och ut på vägen.
Nu har några lyft tillbaka det på planen.

Våra tunga trädgårdsmöbler av trä flyttades av den starka vinden.

Vi hade annars tur att stormen inte förstörde mer hos oss idag än en nedblåst parabolantenn, men min skog är svårt drabbad, jag tänkte - Herregud, detta är ju som stormen Gudrun i Småland.

Trots all matriell skada på skogen och min kusins stuga så är vi ändå glada att ingen har kommit till skada en dag som denna då moder natur visat några av sina värsta krafter.

Vi har ingen elström i byn och strömavbrottet kan vara i dagar om vi har otur.

Nu är jag hos några vänner i Boden så jag kan lägga in detta.

Ha en fortsatt bra helg.

Solnedgång strax efter 22:10.