Spökhuset

Här kommer en spökhistoria från förr.

Denna händelse utspelades ungefär 1905.

En far med sin tonårsson från byn där jag bor hade fått ett tillfälligt jobb i byn Gyljen utanför Överkalix.

De skulle båda jobba i skogen, och räknade med att behöva stanna där i en dryg vecka innan arbetet var färdigt.

De sökte efter någonstans att bo, och fick tips om ett hus som stod tomt, där de kanske skulle kunna bo den tid de skulle stanna i Gyljen..

Men de fick samtidigt veta att ingen vågade bo där, så det var därför som det huset var tomt.

Eftersom de två från Brännberg inte var särskilt skrockfulla eller rädda för spöken, så tackade de ja till erbjudandet och kontaktade fastighetsägaren för att hyra ett kök med sovalkov på övervåningen.

 När de kom in efter den första arbetsdagen i skogen så ordnade de med middagsmaten och förberedde för den lunch som de skulle ha med till skogen nästa dag.

Lite senare gick de och lade sig för natten, då de var trötta efter en dags hårt slit i skogen.

Sonen somnade snart, men fadern hade svårt att somna, då han låg och funderade på det han hört berättas om att ingen annan vågade bo där.

Vid tiden för midnatt så hörde han ljud från nedervåningen, det lät som om någon gick där, men ljudet upphörde snart, och han somnade för natten.
De sov sedan båda gott hela natten, och arbetade i skogen hela dagen fram tills det mörknade.

När de sedan gick i säng så hade fadern svårt att somna, med tanke på att han hört konstiga ljud natten före.
Han hade ju inte berättat något om det för sonen, då han inte ville skrämma upp honom i onödan, så sonen somnade direkt.

Vid midnatt hörde fadern samma ljud från nedervåningen igen, han låg vaken i mörkret och hörde hur någon gick omkring där nere.
Sonen sov då gott sedan någon timme.

Fadern hörde sedan tydligt att någon sakta gick uppför trappan, mot rummet som de hyrde.
Men sedan blev det helt tyst.
Fadern hade svårt att somna, men efter att ha legat vaken i mörkret en lång stund så somnade även han.
Inget mer ljud hördes den natten.

Nästa kväll så somnade sonen än tidigare, trött och slut efter det hårda arbetet i skogen.
Fadern däremot var klarvaken, och låg stilla och lyssnade efter ljud.

Vid midnatt upprepades samma ljud av steg från nedervåningen,och sedan även ljudet av att någon gick uppför trappan.
Det knarrade och gnisslade i trappan som var gjord av trä.
Fadern hörde även hur någon försökte öppna dörren in till rummet som de hyrde, någon drog försiktigt i dörrhandtaget, men så upphörde ljudet, och det blev lugnt resten av natten.

 Ännu en hård dags arbete låg framför de båda i skogen, fadern hade i alla fall fått några timmars sömn efter att han legat vaken en lång stund i det mörka huset.

Nästkommande natt så var den annars lugne mannen en aning spänd, och hade svårt att komma till ro och somna.
Nu hade han ett stearinljus tänt i alkoven där de båda låg. Sonen sov gott sedan några timmar då fadern åter hörde det knappt hörbara ljudet av steg från nedervåningen, som sedan hördes något bättre då den knarrande trappan skvallrade om att någon var på väg uppför den i nattens mörker.

Fadern hörde åter hur någon tog i dörrhandtaget till rummet som de hyrde, och hur dörren knarrade till då den öppnades.
Stearinljuset i alkoven slocknade plötsligt.
Han hörde tydlig att någon också kom in i köket vid alkoven där de sov, någon som ännu var en aning andfådd sedan denne gått uppför trappen.
Han hörde ljudet av att någon andades därinne i mörkret.

Då frågade fadern rakt ut i mörkret: -vem är det?

Inget svar kom, men sekunden senare hördes en kraftig smäll som fick huset att skaka och fick fadern på benen. Även sonen vaknade direkt och klev upp.
De tände fotogenlampan i köket, men ingen annan än de båda fanns där.
De störtade snabbt nedför trappen för att se en skymt av den som varit där.

De öppnade ytterdörren och tittade ut, men utanför dörren låg nysnö, det hade snöat hela kvällen, och det fanns inga spår i snön av att någon annan hade kommit in i huset, och heller inga spår av att någon sprungit därifrån.
Snön låg vit och orörd där utanför.

Nästkommande natt så hade de båda svårt att somna sedan fadern känt sig tvungen att berätta för sonen om de ljud han hört de senaste nätterna.

Men inget konstigt ljud hördes den natten i huset, allt var lugnt och stilla.
Så förblev det även de följande nätterna som de stannade kvar i huset utanför Överkalix.
Inget mer onaturligt hördes.

Vad var det som de båda hade hört där i huset där ingen annan hade vågat att bo under en lång tid?
Det fick de inget svar på, men de båda berättade om vad de upplevt där i nattens mörker då de kom hem igen.

Denna berättelse bekräftades av en person från just byn Gyljen för tonårssonens son på 1980-talet, då en kvinna berättade för honom att ingen ens vågade gå in i det huset.

Det hans far och farfar en gång upplevt var alltså sant.