Nummer 2 kom förra veckan.

Förra veckan kom det nya numret av tidskriften Trädgård norr i brevlådan.
Det känns som en högtidsstund varje gång man öppnar en sådan för första gången, det är sådana stunder som man inte vill att någon ska störa så att man får läsa tidningen helt ifred.

I den här tidningen kan man läsa om en trädgård i Kurravaara utanför Kiruna.
Jämfört med den platsen så finns vår egen trädgård på "sydliga breddgrader" men ändå så visas bilder därifrån på blommor och blader av ett slag som knappast är det som jag hade i tankarna om en trädgård i Kiruna.
Intressant läsning, för om det fungerar där så borde det ju fungera även här i vår trädgård.

Vidare kan man läsa om olika fröer från trädgårdens växter som fåglarna föredrar då det blir vinter, kanske kan man glädja fåglarna lite extra genom att välja rätt sorts växter?

Sju sidor berättar om Norrbottens trädgårdshistoria, och lika många sidor visar från Magdalena Alatalo och Tomas Bergs trädgård i Bränndal vid Bygdeå.
De berättar om sin odling av nyttoväxter och delar av sig av tips och råd.

I detta nummer så kan man läsa vidare om Arboretum Norr, den här gången visas del del av växtsamlingen som kallas för 'Östasien'.
Därifrån visas bilder på många växter som jag aldrig sett förr, och som jag önskar kunna köpa till vår egen trädgård någon gång.

Till sist så finns krönikan som jag fått nöjet och förtroendet att skriva, även denna gång.

Krönika;

Full fart mot sommaren!

Det droppar från taken och den riktiga våren är snart här.  Den långa pausen i trädgården är över. Trädgårdstankarna väcks åter igen inom en och nya planer för trädgården tar form även om det ännu mest liknar vinter utomhus, i alla fall här hos oss som bor längst i norr.

Än är det för kallt för att starta vårt växthus men de fuchsior som vi haft på vinterförvaring i en sval och mörk källare får komma fram i ljuset tillsammans med några pelargoner.

Det knoppas och grönskar på fuchsiornas hårda och torra grenar, det är som ett under att de vaknar till liv varje år när vi tar fram dem från vintervilan. Tänk att de trivs med livet i en kruka när de står i en mörk källare i fem månader varje år. Men jag vet att alternativen inte är så många, att lämna fuchsiorna utomhus skulle ju genast ta livet av dem under den fösta ordentliga frostnatten på hösten, de äldsta grenarna på våra fuchsior ser förvisso grova och vresiga ut, men de skulle ändå inte klara någon svårare frost. Att gräva ned dem utomhus skulle nog inte fungera här i norr som det gör i landets södra delar, vi har för djup och svår tjäle för att fuchsiorna ska må bra.  Nästan lika illa skulle det vara att förvara fuchsiorna inomhus i rumstemperatur tillsammans med övriga krukväxter. De till synes torra grenarna skulle då torka helt igenom och aldrig mer grönska. Nej den svala och mörka potatiskällaren är det bästa alternativet för fleråriga men för vintern veka växter som fuchsior, och nu belönar de oss med vårens skira grönska på de gamla grenarna.

Lite planer för sommaren väcks ju till liv med de grönskande fuchsiorna. Det nya trädgårdslandet rymmer ju lite sådder i sina odlingsbäddar, jag skissar redan nu hur vi ska så där, och i butikerna finns det gott om frön att välja på. Konsten är väl bara att inte köpa för många olika fröpåsar, det blir lätt så när odlarnerven vaknar igen och drar på med full fart mot sommaren. Jag blir ofta fartblind och har svårt att sakta ner.

Helt plötsligt så framstår trädgårdslandet som för litet, hur ska allt rymmas där i år? Men det blir väl i år som det brukar bli, några fröpåsar blir kvar då det inte finns något mer ledigt utrymme, och i odlingbäddarna blir det alldeles för trångt för att vara riktigt bra. Jag kommer mest troligt åter igen att ångra vissa val när resultatet knappast blir en fröjd för ögat.

Nej, någon visningsträdgård kommer vi aldrig att få, men det är väl heller inte syftet med en trädgård som vår, det viktiga är väl att man själv fröjdas under arbetet som den kräver, och att fröjdas åt de växter som så snart småningom vaknar till liv ute i trädgården när våren blir varmare och Kung Bore drar bort ifrån vår del av landet.

För nu står liksom trädgården i startgroparna, knopparna sväller och frön gror, ett lätt vårregn öppnar vårens portar på vid gavel, jag känner fartvinden åter när våren berusar och livet runt omkring vaknar på nytt.

Varför tveka? Det är bara att gasa på. 

En ny tid är här.

De krönikor jag skrivit tidigare hittar du här.

I tidningen finns även en uppmaning att höra av sig till tidningens via mejl info@tradgardnorr.se  och berätta om hur pass nordligt man odlar trädet ullungrönn Sorbus 'Dodong'

Läs mer på Trädgård norrs hemsida http://www.tradgardnorr.se/