Rådjur!

De senaste dagarna har två rådjur fattat tycke för området där vi bor.
De betar på ängen vid vårt hus, och är inte särskilt nervösa för någon av oss.

Jag har gjort försök att skrämma dem, men de springer undan en stund för att några minuter senare komma fram igen.
Förra gången jag tänkte jaga undan dem så sprang de ungefär tio meter för att sedan stanna och titta på mig.
De gjorde snabbt bedömningen att de springer snabbare än mig och har sedan dess ingen större respekt för mig.

De har redan gjort närmanden mot trädgården, men än har de missat det mesta av de primörer som spirar i rabatterna. De var vid växthuset här om dagen, där bredvid brukar det varje år blomma krokus, men så inte ännu i år. Tanken slår mig att rådjuren kanske redan ätit upp alla de knoppar som börjat växa upp ur marken. Men kanske jag anklagar de oskyldiga rådjuren?
Kanske bara krokusarna är sena i år?

Men det är ju förstås bara en tidsfråga innan de gör en total räd in bland trädgårdens primörer.

Att ha rådjur vid husknuten uppfattas ändå som en aning exotiskt här i Norrbotten, för här är de relativt sällsynta, men inte gillar jag dem för det.
För trädgårdens växter så är rådjuren skadedjur precis som älgar, harar och sorkar.
Så är det, hur fina de än må vara.

För länge sedan, kanske typ 1978 så minns jag att vi såg ett rådjur springa över ängarna en sommarkväll, släktingar som var här sprang 'man ur huse' för att se, för detta var stort, ingen hade förut sett ett rådjur här i trakten.
Efteråt var alla uppfyllda av en märklig glädje, som man känner när livet överraskar på ett positivt sätt.
Jag ler åt mig själv när jag tänker på det, för så känner jag inte nu när jag ser rådjuren stryka runt gården.
Jag tänker mer på att, försvara de stackars oskyldiga växterna mot dessa vandalers bärsärkargång.

Om rådjuren bara visste att vid vår ytterdörr nu  står krukor med de mest läckra primörer, där kan de finna både frukost, lunch och middag.
Det är serverat!

Med rådjuren kvar runt gården så är det som en tickande bomb.
När som helst slår de till med total hänsynslöshet mot våra späda primörer till blommor.
Jag har ju försökt att skydda trädgården förut, men mot dessa hjälper inget.
Fladdrande plastband, svarta plastsäckar och den parfymdoftande älgskrämman ter sig bara löjligt mot rådjuren.
De gör snabbt bedömningen: ofarlig.

Vad finns att göra?
Hur skrämmer man bort rådjur?