Gladiol

Gladiolus x hortulanus 'Ice cream'

Nu blommar några gladioler i en kruka, de är av sorten fjärilsgladioler, och dessa är lite mindre än den vanliga gladiolen. Gladioler är lätta att odla, här i vårt kalla klimat utvecklas de bäst i kruka, men de mår inte bra av att torka ut då de knoppas, så man får passa med vattenkannan.

Vi fick några påsar med gladiolus-lökar av vår vän Erica i påskas, de planterade vi lite senare i kruka, och nu blommar de som sagt fint.
Gladioler har en svaghet, de blåser lätt omkull då rötterna är alldeles för små i förhållande till den höga blomstjälken och de svärdsformade bladen.
Jag har försökt att stötta dem, men några av dem tippade omkull ändå.
Just dessa blekgula gladioler får mig att känna lite tidig 1950-tals känsla mitt i vår trädgård, för denna färg var vanlig i blomsterarrangemang på den tiden. Kanske det inte stämmer, men det är en känsla jag får.
De fungerar utmärkt även nu.

Gladioler är inte vinterhärdiga här i Sverige, då de ursprungliga gladioler man använt sig av för att korsa fram dagens sorter härstammar från Afrika. Om man vill spara lökarna till nästa år så  måste man gräva upp lökarna innan frosten blir för svår och låta dem torka innan de vinterförvaras frostfritt i torr mull.
Jag tror våra gladioler tycker att det är för kallt nu i det kyliga sensommarvädret. De kanske får flytta in i växthuset snart...