torsdag 29 september 2011

Träd och buskar i Norr.

Förlag Skogsvårdsstyrelsen Norrbotten, 2004
I vår bokhylla finns sedan några år tillbaka en bok som har blivit till en av mina favoriter.
Det är boken 'Träd och buskar i Norr' av Bernt Larsson.
Första upplagan kom redan 1998 och den andra lite omarbetade upplagan kom 2004, det är ett exemplar från den senare upplagan som jag själv äger.

Den här boken kanske i första hand riktar sig till en smal grupp av bloggens läsare, de som har ett intresse för vedartade växter, lignoser, och de som liksom jag bor här i norr.
Skulle du inte tillhöra någon av ovanstående grupper så hoppas jag ändå att du orkar stanna kvar och läsa om detta boktips, för den här boken är riktigt bra.

"En bok om träd i Norrbotten, ja den kan väl inte vara så speciellt omfattande, växer det något annat än Gran och Tall där? Men Fjällbjörk har ni väl i alla fall?"
Ovanstående fördomsfulla citat är kanske inte helt ovanlig hos någon som aldrig besökt vårt nordliga län och som dessutom inte är intresserad av den växtlighet som ens finns i det egna närområdet.
Sådana personer har mycket att lära av den här boken.

Författaren börjar att beskriva skogens viktiga historiska betydelse för Norrbotten och presenterar sedan 44 vildväxande vedartade växter med vackra foton och teckningar, varje växt presenteras ur ett botaniskt och historiskt perspektiv och i de fall som växtens släktingar eller varianter används som trädgårdsväxter så presenteras även de till viss del.
Sedan presenteras de olika växternas olika namn på de fem olika språk som talas inom Barentsregionen här i norr, där Västerbottens- och Norrbottens län utgör en del av denna stora region. Även växternas latinska namn finns med.
Boken avslutas med en Latinsk - Svensk ordlista.

Vår egen Fjällsippa.

När jag läste boken så lärde jag mig bland annat att Fjällsippa Dryas octopetala är en krypande dvärgbuske som är närmare släkt med rosor än med sippor, trots det så har den sitt missvisande namn.
I Norge kallas den för Ren-ros (Reinrose).
Jag lärde mig även att denna växt är en kalkkrävande växt så våra egna fjällsippor här i vår trädgård fick lite extra kalk runt sina rötter när dessa planterades.
De blommade sedan så fint. Man har funnit Fjällsippor som varit mer än 100 år gamla, kanske våra överlever det mesta som finns i vår trädgård om de får rätt förutsättningar...

Jag hade en gång författaren själv som lärare i biologi vid en utbildning vid Luleå Tekniska Universitet för många år sedan. Därför blev jag glad när jag såg att han skrivit denna bok.
Kanske någon av Er bloggläsare också skulle tycka om denna bok, det är jag helt säker på.
                                                                                                                                                                                                                                                                     

måndag 26 september 2011

Sibiriskt björnbär

Rubus allegheniensis
Mot en varm södervägg i en rabatt som är lite upphöjd växer vårt Björnbär. Plantan står skyddad från hårda vindar och det är en av trädgårdens gynnsammaste växtplatser som går att finna.
Kanske det inte är nödvändigt med alla dessa gynnsamma förutsättningar för att få plantan att överleva vårt kalla klimat men jag vill ta det säkra före det osäkra då vår trädgård kanske har lite för kallt klimat om man ser till vad Sibiriskt björnbär skall tåla.


Sibiriskt björnbär anses härdigt upp till växtzon 6 här i Sverige, vårt sibiriska björnbär har överlevt sin första vinter och vuxit bra hela sommaren. Det har nu nått en höjd av två meter.





Björnbär blommar med vita blommor under försommaren, och vår planta blommade på en fjolårskvist.
Inte så mycket, men jag blev glad att det alls blommade då sorkar gnagt på de ganska taggiga kvistarna under vintern som varit.
Inte tycks det bekymrat dem om att björnbärskvistar är fulla av taggar.
Hur skall jag nu bäst skydda den från sorkangrepp den kommande vintern?
För att skydda grenarna mot vinterns förlamande kyla och från stekande vårsol så hade jag lagt ned dem mot marken så snön skulle täcka dem, men då kom ju sorkarna istället...


Att det alls är möjligt att odla Björnbär på våra breddgrader får vi tacka växtintresserade i Finland för. Det Sibiriska björnbäret kom dit redan på 1980-talet och man upptäckte att dessa plantor tål vårt kalla klimat riktigt bra om man jämför med de Björnbär som växer vilda i de södra delarna av vårt land.
Jag tror mig ha läst någonstans att det Sibiriska björnbäret härstammar från ett område vid Bajkalsjön i Ryssland.
Idag har jag just smakat det första Björnbär som mognat här, och det smakade riktigt gott.
Jag hoppas att plantan ger fler bär nästa år.

lördag 24 september 2011

Höst och lite småprat...


Hösten är här och av sommarens blomsterprakt finns knappt något alls kvar, av tagetes rabatten till höger återstår nu bara svarta slamsor sedan frosten tagit dem.
Vi borde kanske satt Lejongap där istället, de skall klara frosten bättre än de väldigt frostkänsliga tagetes plantorna.
I väntan på snön så skall lite höstlök ned där och kanske någon planta kål får hamna där som dekoration.
Den tid som kommer i trädgården är den tråkigaste på hela året.
Allt grönt fryser bort och trädens vackra löv ramlar snart av. Dessutom är det kallt att arbeta ute i trädgården och intresset för det är inte heller på topp den här årstiden.


Därför blev jag glad då jag fått en utmärkelse av Ulrica med bloggen Blomsterbo.
http://blomsterbo.blogspot.com/2011/09/djupa-tankar.html#comments
med den följde att besvara några frågor och sedan skicka utmärkelsen 
vidare till 5 bloggar med mindre än 100 följare...
Tack Ulrica, nu skall jag skicka utmärkelsen vidare.
Det har inte varit lätt att välja ut bara fem bloggar, men jag kom på att jag väljer ut fem bra och fina bloggar från min egen blogglista med färre följare än vad min egen blogg har.
Först så var det ett antal frågor att besvara själv.

Fråga1 .Varför började jag blogga?
Jag tycker om att skriva + ett överdrivet intresse för växter = Trädgårdsbloggande.

Fråga 2.Vilka bloggar läser jag helst?
Andra trädgårdsbloggar

.
Fråga 3.Favoritfärger?
De flesta färger, och vad vore världen utan gult? men när det gäller blommor så jag är lite svag för vita,

Fråga 4.Favoritfilmer?
Stekta gröna tomater, Cinema Paradiso, Delikatessen.

Fråga 5.Vilka länder drömmer jag om att besöka?
Hm...
jag trivs ganska bra här hemma (är detta ett ålderstecken?) men om jag åker någonstans vill jag se stora städer. Här där jag bor får man lätt maximal överdos av naturupplevelser. Ibland kan det uttrycka sig i något vi i Sverige kallar för "Lappsjuka", då behöver man se något nytt.

Här kommer nu de fem bloggar jag vill lyfta fram som bra, intressanta och fulla med vackra bilder.

Granne med Pellgårn, http://grannemedpell.blogspot.com/

Trädgård 63 N, http://tradgard63n.blogspot.com/

Mats gröna fingrar,  http://matsgronafingrar.blogspot.com/

Ha en fortsatt bra helg.

fredag 23 september 2011

En andra vårflod.

Aleån med Johannisfors.

Och regnet det bara öser ner...

Jag läste om "ett andra vårflor" hos bloggar från landets södra delar, där det milda vädret gör att några vårblommande växter har börjat blomma i tro att våren är här.
Jag önskar att jag hade liknande upplevelser här i Norrbotten, vi har ju också ett mildare väder än normalt, men det beror på att det har regnat här i flera veckors tid, ja någon dag med sol har vi haft, men det har mest regnat och regnat.
Under gårdagen föll så mycket regn att jag inte ville gå ut i trädgården alls, trots att jag var ledig och har några träd kvar att plantera av de jag fyndade när en handelsträdgård sålde ut det som fanns kvar för 50-75%.

Nu är markerna fyllda med vatten och det regn som kommer rinner ovanpå och finner sin väg till närmaste dike eller bäck för att sedan nå den lilla å som i normala fall stilla flyter genom vår by.
Efter gårdagens störtregn så har nu ån svämmat över sina breddar och vatten flödar där precis som om det varit vårflod.
Den lilla ån är som sagt en liten å, och den övre bilden som jag fotograferat visar Johannisfors, där det en gång fanns ett sågverk.
För två år sedan när det var lågvatten kunde man enkelt kliva över ån vid forsens smalaste del, mitt i bilden.
Nu är läget ett annat.



Ett dike en kilometer från vår trädgård har även det svämmat över, och vägen som passerar fungerar som en damvall, det rör som skall leda vattnet under vägen kan inte ta mot de mängder med vatten som rinner dit och en virvel har bildats där.
Jag är glad att jag inte bor vid denna väg, för inte kan vägen må så bra av allt vatten som trycker mot vägbanken.

Här gäller det att inte köra i diket...

Till sist vill jag tipsa om en fin blogg som också är här från Norrbotten.

Här om dagen fick jag ett tips av en vän, och hittade till den bloggen.
Jag själv har ju helt snöat in på det där med växter i den här bloggen, men här kommer en länk till en mycket fin blogg från Boden som handlar om lite trädgård, lite prylar, många visa ord och underbara bilder.
Mina damer och herrar, det är med stor glädje jag nu länkar till bloggen Granne med Pellgårn.


Hoppas ni gillar den ni med, jag gick in som följare direkt.
Trevlig helg!

torsdag 22 september 2011

Skogsklematis

Clematis vitalba
Under en Rönn växer vår Skogsklematis. Den har hittat vägen upp i en spirea som även den växer där och nu långt efter att spirea busken blommat över så blommar vår Skogsklematis där så fint med vita blommor.
Denna växt blommar på årets tillväxt som vuxit fram ur fjolårsved.

Jag hade gett upp hoppet om att den skulle hinna blomma i år men när sommaren övergick till höst så öppnade den sina runda knoppar. Den har blommat fint hela september och nattfrosten tycks inte ha skadat den något, den växer ju ganska skyddat från frosten där under den stora rönnen.


Vår Skogsklematis är ny för i år och om den klarar vårt kalla klimat det återstår att se för den härstammar från betydligt sydligare breddgrader än våra.

Skogsklematis skall kunna nå en höjd på mellan fem och tio meter, så om vi har tur så kommer den finna sin väg upp bland rönnens grenar och lysa upp sensommaren och hösten med vita moln av blommor.
Våra småblommiga klematis sorter har härjats av klematisbladstekelns larver i år, de blev alla nästan fullständigt kalätna på allt vad blad heter, men vår nya Skogsklematis har fått växa ifred, den enda insekt som funnit intresse av denna växt är myran på bilden här under.




Uppdaterat 2013;

Vår skogsklematis finns ej mer, den dog den senaste vintern.


onsdag 21 september 2011

Jolster

Salix pentandra
Strax utanför trädgårdens östra hörn växer en större buske som under någon vecka om hösten drar till sig uppmärksamhet. Övriga året så är den att betrakta som en av de tråkigaste växterna i trädgårdens absoluta närhet.
Det är en stor Jolster som valt att växa där i den fuktiga marken vid myrens kant.



Jolster för som sagt en anonym tillvaro i naturen vid vår trädgård, det är när honplantornas fruktkapslar öppnas och fröullens tussar lyser vita i en annars grå- och brunfärgad natur som dessa buskar syns.
Nog är den annars så tråkiga busken rätt fin med sina vita tussar om hösten, det tycker i alla fall jag, en gång gjorde jag ett försök att flytta in en sådan buske i trädgården, men den trivdes inget vidare och tynade sakta bort. Jag tror att trädgården inte kunde bjuda på den fuktiga växtplats som är nödvändig för att Jolster skall trivas.


De vita ulliga tussarna hänger kvar en bit in på vintern, men när snön kommer så syns de nästan inte alls, det är nu när naturen är mörk och trist som de syns bäst.
På vissa håll i landet är det bara honbusken som kallas för Jolster, den anonymare hanbusken kan ha olika lokala namn. Hanbuskarna blommar mitt i sommaren med gula väldoftande hängen.
När busken är grön om sommaren är den lätt att förväxla med Sälg Salix caprea och därför är Jolster en buske som är ganska okänd här trots att de just nu med sina vita frökapslar liknar blommande körsbärsträd (om man har mycket fantasi).


Vår Jolster buske en tidig morgon efter nattfrost.

söndag 18 september 2011

Nattfrost


Idag vaknar trädgården i rimfrost. Det är en morgon som vi liksom väntat på, jag och trädgårdens vildväxande träd och buskar. Björkarna hade redan tappat sina löv och var helt förberedda för nattens frost, men de växter som ursprungligen kommer från sydligare breddgrader står nu frostnupna och gröna.

Frostnupen Ringblomma.


Att natten skulle bli så kall så det skulle bli frost förstod vi redan igårkväll för vid solnedgången sjönk temperaturen till tre ynka grader.
Inatt var det som kallast -2.7º C.



Några buskar och perenner som jag ändå vill ge en lite längre växtsäsong har jag skyddat under fiberduk.
Jag är ändå tacksam för den ovanligt sena nattfrosten, det hade lika gärna kunnat frysa den där kalla natten mellan 11 och 12 augusti, då det nästan blev en grad kallt.
Nu har våra känsligare träd och buskar fått en hel månads längre tid att förbereda sig för vintern. Om nattfrosten kommer tidigt så sätter den abrupt slut på årets tillväxt och har inte dessa nya grenar förvedats så dör de sedan.



Vår Manchuriska valnöt tillhör den skara växter som tar stor skada av tidig nattfrost. Den måste få en lång och varm höst för att hinna förbereda sig för vinterns kyla.
Den står nu i ett litet tält av fiberduk för att skyddas från nattfrosten.
När natten blir för kall så fryser det ändå genom fiberduken, men den kanske klarar några dagar till.
Som ni ser på bilden här ovan så har den klarat nattens frost fint.


Frostnupna perenner.



De riktigt känsliga växterna fick flytta in i växthuset igårkväll.
Rosor, pelargoner, fuchior och ginkoträd fick flytta in till tomater och fikonträd.
Inatt har värmeelementet och fläkten startats för säsongen, annars kanske frosten även hittar in i växthuset.
Ängen bakom växthuset var vit av rimfrost tidigt på morgonen, tur att mina exoter har ett växthus att söka skydd i.
Där skall de få stå några veckor tills natten blir så kall att det kostar mer än det smakar att värma växthuset med el.




Hur långt ner i landet har nattfrosten nått nu?

fredag 16 september 2011

Solros

Helianthus annuus

Det växer en Solros på ängen vid vårt hus, den har förut stått där så grön och osynlig för oss, vi såg den inte förrän den öppnade sin knopp och den gula blomman lyste över ängen.


Att odla solrosor i vår trädgård har visat sig vara en utmaning eftersom vår trädgård finns under 12 stora björkar som skuggar för mycket och tar allt vatten och näring från de ganska krävande solrosorna.
Dessutom brukar nattfrosten slå till just när de skall öppna sina knoppar, men i år har det ju regnat hela sensommaren och början av hösten, så då har även vi fått ett milt klimat. Temperaturen har legat runt 12º C dygnet runt de senaste veckorna.


I år har vi inga solrosor i trädgården, därför var det roligt att en sådan nu blommar mitt på ängen där den får växa utan konkurrens från våra stora björkar
Jag kan inte låta bli att fundera på hur det kan komma sig att det mitt på ängen växer en Solros.
Vart kommer den ifrån?
Mest troligtvis så är det någon fågel som tappat ett solrosfrö här någon gång under vintern som var.
Vi har de senaste 19 åren matat småfåglar med solrosfrön, men aldrig förut har Solrosor blommat så här.
Tänk om jag nästa år skulle spilla lite fler solrosfrön på ängen...


Kanske kommer då ängen vid vårt hus att lysa gul av solrosor.




onsdag 14 september 2011

AAARGH!


För några dagar sedan så stannade jag till framför en av mina ny planterade små plantor av
'Trollpil', Salix matsudana 'Tortuosa' som jag tyckte såg ovanligt vissen ut.
Jag tyckte att det var konstigt då det ju ändå regnat ganska mycket, för att inte säga nästan hela tiden de senaste veckorna.
Jag tittade längst ned på stammen av den lilla års-sticklingen och fick se att en sork hade ätit av all bark...


Den lilla sticklingen var totalt ringbarkad och alla försök till räddning verkade hopplösa.
Jag grävde upp den illa åtgångna lilla sticklingen och planterade en ny där istället, jag har några sticklingar av denna pil sedan jag satte kvistar i vatten i våras, så jag bekymrade mig inte så mycket över denna lilla förlust.
För att skydda den nya lilla Trollpilen från sork - angrepp så satte jag ett gnagskydd av plast runt den lilla sticklingen.
Jag har förut i sommar även planterat några fler av dessa små Trollpilar i trädgården, för att se om den klarar klimatet här i norr.
(Mest troligt inte, men jag måste försöka ändå)
Jag har märkt av att det är mycket sork här runt omkring i vår trädgård, speciellt i en rabatt har de kalasat på Kinesisk kärleksört.

För någon timme sedan så undersökte jag hur den nya sticklingen av Trollpil klarat planteringen i rabatten.
Jag förstod först inte vad som hade hänt, jag såg bara gnagskyddet av plast, de små vackra vridna grenarna ovanför gnagskyddet var borta.

Här vecklar jag isär gnagskyddet för att visa eländet.
Inuti gnagskyddet var det endast kvar en totalt kaläten, ringbarkad trävit pinne av min lilla nya Trollpil.
AAARGH!

Som om inte detta skulle vara nog.
Sorken har även gnagt på det Sibiriska björnbär som växer där bredvid.
Nu är det krig i vår trädgård!
Jag har laddat flera sorkfällor och hoppas jag får fast marodörerna. Våra två katter har fullt upp med att fånga sorkar och möss men ändå finns det sådana mängder kvar, och något råttgift vill jag inte lägga ut för då stryker även katterna med om de äter förgiftade möss.

Hur skall man kunna skydda sina små plantor när sorkarna klättrar in i gnagskydden?
Elstängsel?

söndag 11 september 2011

September

Röd flugsvamp - Amanita muscaria

Det är höst i vår trädgård och trots att vi fortfarande befinner oss i en känsla som mellan sommar och höst så har vissa växter här börjat att förbereda sig inför vintern. Andra växter med lite sydligare gener njuter fortfarande av det sommar liknande vädret som råder här i norr.
Varm luft med regn har parkerat här över vår del av landet sedan någon vecka tillbaka.
Vissa klagar på regnet men själv ser jag bara fördelar. Det blir ingen nattfrost när lågtrycket är här, och mina känsligare träd får längre tid på sig att förveda årets tillväxt.


Vissa träd har ändå trots det varma vädret börjat att skifta till höst färger.


Den nya Pärlrönnen har övergått till rött. Jag kunde inte låta bli att köpa en ny ändå sedan förra årets försök torkat ihjäl under den varma och torra sommaren.


Flyttfåglar som här tranor, flyger mot söder.


De flesta björkar har tappat sina löv men än står Näverhäggen, Prunus maackii grön och fin.


Vårt Paradisäpple dignar av små sura äpplen.


Fuchiorna blommar som bäst, de höll på att få en dödskyss av nattfrosten redan den 11 augusti, men temperaturen stannade då på -0.8º C. Vissa Fuchior blev ändå lite bruna i kanterna av nattfrostens oväntade tidiga nästan entré.





Vissa växter som vår Cacalia i mitten av bilden gulnar och vet att hösten ändå är här, trots att det ingen riktig nattfrost varit. Cacalian är en av få växter i vår trädgård som ursprungligen kommer från ett kallare klimat än vårt.


Efter en dag full av regn så kommer dimman om kvällen.

torsdag 8 september 2011

Sötrönn

Sorbus 'Likjornaja'
Det nyaste trädet i vår trädgård är en Sötrönn.
Sötrönnar är korsningar mellan Rönn och Aronia, Hagtorn, Mispel, Äpple eller Päron.
Arbetet att korsa fram Sötrönnar påbörjades i Ryssland för snart 100 år sedan.
Sötrönn har varit svårt att hitta i handelsträdgårdar förut, det är först på senare år som de dykt upp i butikerna här i norr. De Sötrönnar jag sett har alla kommit hit från Finland, där man vid Kuopio universitet även börjat forska om bärens hälsosamma egenskaper.
Vår Sötrönn som är av sorten 'Likjornaja' är en korsning mellan Rönn och Aronia. De mörkröda bären påminner i smaken mer om Aronia än Rönn.
Jag är lite osäker på hur pass härdig 'Likjornaja' är här i norr, men jag tänker att om både Rönn och Aronia är fullt härdiga här i vår odlingszon så varför skulle då inte denna Sötrönn klara sig här?


Det är inte bara de röda bären som är vackra, även bladen är dekorativa.

Det finns många olika slags sorter av Sötrönn. Några andra namnsorter är;
Burka, Eliit, Granatnaja, Rubinovaja, Titaan, Zoltaja och Dessertnaja. Den sista är en korsning mellan den sort vi har och Mispel.
Eftersom de olika sorterna har korsats fram på olika närbesläktade växter så skiljer sig bären i färg och smak från varandra. Även trädens höjd och växtsätt är olika namnsorterna emellan.


Sötrönn skall nå en höjd av ungefär två meter så det lilla träd jag nyss planterat kommer nog inte bli så mycket högre än vad det nu är. Ett ganska litet träd.
Vårt träd har fått en öppen och ljus plats att växa på då det finns ett samband mellan hur mycket bär trädet ger och hur många soltimmar det får.

Den lilla Sötrönnen såldes dessutom för halva priset nu, behöver jag säga att detta är veckans fynd...

(För översättnings program, Sötrönn = Söt Rönn)