Prickklocka

Campanula punctata

En av de nyaste växterna i vår trädgård är Prickklocka.
Till skillnad från de flesta andra klockor i Campanula - släktet så har den här inte blå blommor, därför köpte jag en sådan. Campanula är latin och det betyder klocka.
Jag är lite osäker på om den klarar ett liv här långt upp i norr, men har hittat uppgifter om att den går så långt norrut som zon 6.
För att förbättra förutsättningarna har jag planterat vår lite dränerat så den skall slippa vinterfukt.
Jag fick för många år sedan en liten fröplanta av Prickklocka, men den överlevde inte första vintern så vi får se hur det går denna gång.
Växten växer vild i ett område vid Östra Sibirien, Korea, Nord Västra Kina och Japan.

Prickklockan blir ca 30 cm hög och blommar med hängande nästan rörformade klockor som är upp till 8 cm långa. Klockorna har en rödlila, körsbärsrosa nyans utanpå och är inuti krämvita till färgen och fylld med prickar.
Växten har en lång blomningstid som varar från juni till augusti. Om man tar bort utblommade klockor så den inte går i frö, så blommar den längre, men jag vill gärna ha fler småplantor och hoppas på frön.
Prickklocka sprider sig med utlöpare och med frön, kanske att jag om några år har en stor planta som går att dela med sig av.

Malva

För snart två år sedan så fick vi en Malva av vår vän Siri som har byns vackraste trädgård.

Hon brukar rensa och dela plantor ibland och vi är förstås alltid glada när hon delar med sig. När vi fick den här malvan så visste hon inte mycket mer om den än att det var en Malva, hon hade i sin tur fått den av en väninna som fått den av en granne, som fått den av...

Någonstans på vägen kom växtens fullständiga namn bort. Kanske någon av Er bloggläsare har något förslag på vilken Malva detta är? Plantan blir i vår trädgård mellan 20 och 30 centimeter hög.

Förra våren så var plantan full av torra frökapslar. Jag smulade ned dessa i en låda med plantjord och täckte fröna lite försiktigt. Det blev full pott för inte nog med att massor av frön grodde och växte upp till fina plantor förra sommaren, de blommade också. Jag trodde perenner blommar när de blivit lite äldre men i detta fall blommar de som de växter vi kallar för sommarblommor. Inte illa.

Mest troligt är detta ett svårbekämpat ogräs någonstans, men hos oss får de gärna sprida sig.

Nu har jag åter smulat frökapslar i en låda med plantjord och hoppas på fler malvaplantor.

Frösådden har jag ställt in i växthuset för att få malvan att gro lika tidigt som förra året, så årsplantorna hinner blomma även i år. Förra årets små plantor har redan börjat att växa i sina krukor. De som blivit planterade i rabatter syns inte till ännu.

Så här såg de torra frökapslarna ut innan jag smulade dem över jorden. Enklare sådd än så kan det inte bli.

I september fick vi ännu en Malva av vår vän Siri. Denna var till skillnad från den första en hög och reslig växt, med blommor längs en meterhög stjälk som om det hade varit en Stockros. Men det är en Malva även detta, jag fotograferade aldrig den malvan, (vem hade då kunnat ana att jag skulle börja blogga?) men ritade av en av dess blommor i vår trädgårdsdagbok.

Vad heter denna Malva? Även i detta fall har malvans namn försvunnit längs vägen.

Jag hoppades på de frökapslar som fanns längst stammen, men de blev mellanmål till ett av traktens fyra rådjur. Hoppas den här stora malvan övervintrar lika bra som den lägre gjort.

Vaxblomma

 Cerinthe major purparescens

En av förra årets mest spännande frösådd av sommarblommor var Vaxblomma.
Jag hade aldrig sett denna växt förut men köpte en påse frö som jag sådde i slutet av april och de blommade fantastiskt fint i juli och augusti. De blågröna bladen var speciellt vackra.
När en växt har denna färgton brukar det betyda att de trivs i full sol. Jag försökte ge mina plantor så mycket sol som var möjligt, de fick växa både i kruka och rabatt.
De som fick växa i rabatten utsattes oftare för torka då jag slarvade med vattningen ibland, men det bekymrade inte dessa plantor.
Växten har sitt ursprung i medelhavsområdet (eller mer tropiska områden, hittade lite olika uppgifter på nätet) och kan övervintra i kruka inomhus men jag plockade bara mogna mörka frön från mina plantor i augusti och september, vi har inte nog med plats att övervintra så många växter inomhus, dessutom brukar det sällan vara lyckat att hämta in växter direkt från fuktig sensommar till torr luft inomhus. Kanske plantan skulle klara vintern inne om den fick ett liv som krukväxt direkt?

Nu har jag sått de frön jag plockade från plantorna förra året. De kommer få stå varmt för att gro, och det skall vara noga att hålla sådden lagomt fuktig under tiden de gror. När de sedan börjat att växa får de flytta ut till växthuset innan de kan planteras ut i trädgården.
När jag städade växthuset för några veckor sedan så slängde jag fröpåsen från förra året. Det ångrar jag nu. Kanske det fanns något viktigt att läsa där om dessa plantor.
Jag försökte hitta information på nätet men det var inte så lätt.
Vet du något mer om växten på bilden får du gärna tipsa mig genom att skriva en kommentar här under.

Små och stora stenar i vår trädgård.

I trädgården råder just nu väntans tider. Snön som försvann för en dryg vecka sedan är inte saknad av mig. Jag väntar och längtar däremot efter att växterna skall komma igång och visa livstecken, några har börjat men långtifrån alla har vaknat ur vinterdvalan ännu. Vi har fortfarande frost på nätterna med temperaturer
ned till -4ºc.
Därför har inte mycket börjat växa ännu.
Idag visar jag istället några av de olika stenar vi släpat hem under åren som varit.

Stenar med runda former får ibland följa hem till vår trädgård.

Hundstenen har jag berättat om förut.

En randig platt sten från havet utanför Piteå värmer nu istället en av våra rabatter.

Många av trädgårdens stenar är förknippade med minnen. Denna sten hittade jag i ett ödehus som snart inte finns. Någon hade krossat fönstren där och denna sten låg inne i ett av rummen.

Kanske stenen varit en prydnad i den trädgården förut.

Ibland har mossor och lavar dekorerat stenarna.

Men det råder ingen brist på sten här.

Trädgårdens östra hörn ansluter till ett stenröse som blivit när de rensade åkern vid vårt hus från sten, när den bröts ur skogen på 1800-talet.

Här kanske man skulle kunna plantera något...

Scilla, Rysk blåstjärna

Scilla siberica

Vad vore våren utan de små blå blommor av Scilla som sätter färg på rabatter och gräsmattor efter en lång och trist vinter.
Scilla är en del av det latinska namnet som denna växt har.
Det svenska namnet är Rysk blåstjärna, men det latinska namnet har blivit det vanligare i detta fall, ialla fall här där jag bor.
Av namnet Siberica framgår att den är sibirisk, den har sitt ursprung ett område från mellersta Ryssland till Främre Asien och Kaukasus.
Växter som har med det latinska namnet Siberica är oftast härdiga i en stor del av vårt land, så även i detta fall.

När vi började samla in växter till vår trädgård så var just Scilla en av de första växter som vi planterade in här. Vi fick en tuva av en granne som har dessa i rabatten mot sin husgrund. Han har en källare som avger lite värme och därför blir inte tjälen speciellt svår i denna rabatt. Hos honom blommar Scillan en hel månad före våra vågar upp i mitten av maj månad. Någonstans läste jag att Scilla vill växa i lite lagom fuktig jord, men min grannes rabatt blir snustorr ibland på sommaren och ändå trivs de bra där.

Min grannes blå Scilla.

 

Han har sina Scillor bland sina rosenbuskar och där kan scillans blad stå kvar och vissna ifred när tiden är inne för det. Att ha blå Scilla i sin gräsmatta är snyggt när de blommar, men efter blomningen måste bladen få stå kvar tills de själva vissnar. Om de klipps av före det så hinner de inte ladda den lilla löken inför nästa års blomning. De små gröna scillabladen gör inget större väsen av sig, men under den tid som de står där innan de vissnar hinner gräset i gräsmattan växa så mycket högre.

Kan du stå ut med att ha en del av gräsmattan vildväxande i början av trädgårdssäsongen så är en plantering i gräsmattan det rätta för dig, vill du ha en kortsnaggan grön gräsmatta hela säsongen bör du bör du istället plantera in Scilla i rabatten eller under buskar och träd där bladen kan få stå kvar hela tiden tills de vissnat.

Här i Norrbotten vet jag inte om att det någonstans blommar blått av Scilla i någon park eller större trädgårdsanläggning som jag sett Scilla göra i de södra delarna av landet, men det kanske finns sådana blå gräsmattor här ändå. Norrbotten är ett ganska stort område, och jag har inte varit överallt.

Lökar av Scilla finns till salu om hösten, de är inte speciellt dyra och finns oftast även till salu i matvarubutiker. De bör planteras tidigt om hösten för att lökarna skall hinna få rötter innan tjälen kommer men jag har provat plantera sådana lökar sent om hösten och de har överlevt bra ändå.

Scilla sprider sig frikostigt med frö på platser där den trivs bra.

Glad påsk!

Glad påsk på er alla läsare av denna blogg.

En gammal Amaryllis som valt att blomma nu får tillsammans med nyinköpta påskliljor bli dagens bild.

För det är väl så som visan säger;

"...och julen varar fram till påska".

Hoppas ni har en härlig dag.

 

Vårens första blomma.

Hepatica transsylvanica

Vårens första blommor har öppnat sina knoppar idag.

Det är den Ungerska blåsippan som även i år blommar först av allt i vår trädgård. Det är tidigare än förra året då den inte blommade förrän den 3 maj.

När de blå blommorna åter syns i vår trädgård så vet vi att vintern nu har släppt sitt grepp även på våra breddgrader.

Än syns inte ett spår av Krokus, Scilla eller Tussilago, eller någon annan vårblommande växt.

Vi får vänta på dessa någon vecka till. Men vad gör väl det, för nu är vårens första blomma här.

Nu börjar trädgårdsåret på riktigt.

Hitta fler vårtecken, klicka på länken nedan;

http://humlebacken.blogg.se/2011/february/deltagarlista.html

 

Påsklilja

Narcissus pseudonarcissus.

I vår trädgård blommar påskliljorna i juni månad, men de övervintrar bra och återkommer år för år om de får rätt förutsättningar. För Påskliljan betyder det lagom fuktig näringsrik jord som inte får torka upp för mycket.

Påsklilor kan man med fördel plantera "in the green" under våren och försommaren. De plantor som blivit kvar sedan påskfirandet får hållas vid liv i sina krukor utomhus om det inte blir svår frost, sedan gräver man ned de vissnande bladen där man vill ha påskliljor nästa år. Om de blivit styvmoderligt behandlade i sitt liv efter påskhelgen kan de behöva ett extra år för att ladda upp inför kommande blomning.

Lökar av påskliljor finns också att köpa om hösten men om du som jag bor i landets nordligaste del då måste de köpas och planteras direkt de finns till salu i butikerna, helst i augusti, för lökarna behöver ganska många veckor på sig att hinna få rötter innan vinterkylan kommer. Om de planteras för sent på säsongen finns risken att de inte

överlever vintern.

Försommarblommande påskliljor.



Hos oss blommar påskliljorna på små korta stjälkar om de växer på en solig plats för midnattsolens ljusa nätter gör att stjälkarna inte ränner iväg nattetid. De påskliljor som vi planterat i halvskugga får längre stjälkar än de som står i full sol hela dagen.

Att plantera påskliljor eller andra lökväxter i rabatten har sina risker. När blad och blommor vissnat kan det vara svårt att komma ihåg att lökarna finns kvar nere i jorden. Det är tråkigt att klyva och skada lökarna om man börjar plantera någon annan växt på den "tomma" plats som lökväxterna lämnar efter sig.

Ibland är inte minnet så bra som man tror.

Plantera hellre påskliljor och andra lökväxter under buskar där de får stå ifred efter att blomningen är över. Lökväxternas blad måste få stå kvar efter blomningen och ladda löken inför nästa års blomning, om de klipps av med gräsklippare kommer lökarna att tappa energi och så småningom tyna bort.

Påskliljor får stå ifred för harar, rådjur och sorkar som annars glupskt äter från trädgårdens växter.

Billiga påskliljor i kruka.

Påskliljan härstammar från Europas västra delar där den växer vild, och har sedan spridits till andra platser av blomsterälskare. De gula blommorna blommar vid tiden för påskfirandet i landets södra delar, därav namnet. För oss som bor i landets norra delar blommar den som sagt på försommaren.

Bild från boken Blommor, Esselte aktiebolag, Stockholm 1952

En förklaring till släktnamnet Narcissus är att det är hämtat från den grekiska mytologin. Enligt en historia förälskade sig den vackra ynglingen Narkissos i sin egen spegelbild. När han inte kunde fånga bilden blev han så förtvivlad att han tog sitt liv. Gudarna förvandlade honom därefter till en blomma, narcissen.

Därför ser vi än idag hur narcisser ibland böjer sina blommor nedåt för att liksom finna sin egen spegelbild igen.

Jag har under årens lopp försökt att plantera in olika sorter av narcisser i vår trädgård men det är bara påskliljan som återkommer år för år.

Orkidénarciss, Narcissus 'Thalia'

Jag köpte en gång billiga lökar av denna vita vackra narciss sent på hösten och planterade i kruka. Jag förvarade krukorna i vår potatiskällare och de blommade fint våren efteråt.
Jag läste att de var mindre härdiga.
Under försommaren planterade jag ut dessa lökar på olika ställen i och runt vår trädgård. Ingen överlevde den kommande vintern, men de var ju trots allt väldigt billiga, och de bjöd på en enastående blomning det första året.

Gnagskador !

Jag har förut berättat lite om de skador som sorkarna orsakat i vår trädgård.

Här kommer några förfärliga bilder från min senaste runda i vår trädgård.

Frågan är, skall man bita ihop eller bryta ihop?

Bilden ovan visar det som återstår av vår Fjällbrud. Mer än hälften är borta.

Kommer plantan att klara detta?

Kanske att den smakade illa när de lämnade kvar en del?

I bildens vänstra hörn fanns en Ungersk blåsippa som var ny förra året, nu återstår ingenting.

De flesta perenner är annars svåra att bedömma skadorna på då de inte börjat växa än.

Hoppas att de har klarat sig bättre än de vintergröna växterna.

För er som orkar följer nu en bildkavalkad över skadade buskar och träd...

Flikbladig druvfläder gnagde de bara lite på.

Sibiriskt björnbär smakade bättre men här hade jag hällt ut kattströ från kattlådan som kanske har räddat björnbärsplantan från alltför svåra angrepp. Men sorkarna har tuggat på fler ställen på plantan än detta.

I trädgårdens östra hörn finns en liten rödbladig björk från Finland.

På något sätt så har sorkarna angripit detta träd när det tyngdes ned av snön men hundratals andra små björkar i skogen bredvid har de inte rört. Varför just denna lilla björk?

Extra sorgligt är det när jag kommer fram till raden av mina frösådda äppelträd.

Så här ser det ut på flera av dem, de förgrenade små aplarna var svåra att skydda med gnagskydd så jag hällde illaluktande kattströ även här men det hjälpte inte.

Ett Oxbär är fullständigt massakrerat.

En Norrlandsschersmin som planterades i höstas för att bli en kommande morsdagspresent har de tuggat lite på ovanför gnagskyddet.

Av de små plantorna av frösådd Näverhägg återstår idag inte mycket.

Kommer denna Lönn att klara detta angrepp?

En Aronia har de också ätit på...

Riktigt sorgligt är sorkangreppet på vår Fraser atsalea som dessutom har fått fläkskador av den tunga snön.

Den var dessutom rätt dyr när jag köpte den förra året.

Det är inte bara sorkar som härjat på i vinter, här är skador som blivit av älgars framfart i en Knäckepil.

Rådjuren har förtvivlat försökt äta barken av mitt stora Korgvide.

En relativt nyplanterad Pelarasp har fått en ny vinkel av en hungrig älg.

Så här borde jag förstås ha skyddat alla buskar och träd i vår trädgård.

Denna lilla Silverpil har övervintrat tryggt från sorkarnas angrepp.

Så även detta lilla äppelträd och alla andra träd och buskar som fått denna typ av skydd.

Mitt i all bedrövelse så måste jag ändå tänka på alla de träd och buskar som faktiskt klarat sig utan förödande gnagskador, och av detta har jag lärt mig att jag måste skydda mina växter ännu bättre.

Det är nu en vecka sedan snön försvann och i och med det kan inte sorkarna gömma sig under den längre. Våra två katter som är mycket matglada och som ständigt gnäller då de är hungriga har inte klagat sedan snön försvann.
Katterna har knappt tid att vara inomhus längre och någon ny burk med kattmat har jag inte behövt öppna den senaste veckan.

En mätt katt i sitt Paradis...

Snön är borta !

Vårteckensutmaning nr.8

Snön är borta !

 Det är helt underbart, snöeländet har nästan helt försvunnit de senaste dagarna.

Jämför gärna med bilder från förra veckan här under, då låg fortfarande flera decimeter snö kvar.

Det går åter att utan problem gå runt i trädgården och se om det finns några livstecken,

Det blommar inte ännu men nu är inte vårens första blomma långt borta.

I knopp står den Ungerska blåsippan eller rättare sagt vad som återstår av den stora tuva som funnits här. Nu har ynka tre knoppar vågat upp efter sorkarnas härjningar denna vinter.

Jag antar att man får vara glad åt det lilla, ska man bita ihop eller bryta ihop efter att alla gnagskador på perenner och träd visar sig. Jag orkar inte skriva om detta elände ikväll när jag försöker trösta mig med snöns tillbakadragande.

I knopp står även den Julros jag planterade i en kulle med kalkblandat grus. Jag gissade och hoppades att min specialplantering av den på dessa breddgrader dåligt härdiga julrosen skulle ge bra resultat. Den har klarat sig bättre från sorkangrepp då den varit skyddad av granris förut i vinter, men som ni ser på bladet längst till höger så har de smakat även på dessa gröna blad. Hoppas de var giftiga och smakade illa.

Hitta fler vårtecken, klicka på länken nedan;

http://humlebacken.blogg.se/2011/february/deltagarlista.html